- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 27 (1907) /
54

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1568. Namnet uttalas med tjockt / och sammansättningsaccent
samt består af hol (kulle) + vin. — Höle, två ödesgods i Myssjö
1567, 68, torde ock höra hit.

Grytan, by i Brunflo, i Gryten 1410, 1567, 68, Grythen 1504,
Grytten 1545, i Grytan 1470, 72, Grythan omkr. 1500, Gryta 1527,
31, 32, 47. Byn är mycket stenig; i trakten skiljer man mellan
Stor- och Lislj (Lill)-Gryta. Af gryt, sten.

Ösa, by i Ås vid Storsjön, i Øsen 1428, i Øssenæ och Øsænæ
i samma bref 1434; Øsan 1410, halft Øsan 1450, 70; aa Øsa 1535;
ösen och ösan på 1500 talets midt. Af os, mynning.

Dessa exempel visa, att v i vin här såsom i Norge bortfallit,
att i;et i samma ord verkat omljud, och att -in först blifvit till en
(1. -ene, hvilken senare form är dativus) och sedan till -an, hvars n
slutligen bortfallit såsom i dialektformerna af orden afton och
morgon. Samma förändringar inträffa med flera jämtländska namn,
som därigenom visa sig höra hit. Sädana äro:

Hägra, by på Rödön, Hœgrin 1459, Hæghran 1473, Hegran
af präst 1568, 70, Hegre och Hägre på 1560-talet. Förra leden
är ett flodnamn Hegra,1 Rygh IV.2, s. 107. I Undersåker nämnes
1374 en ödesjord, »som Hægran och Sio heter», hvilket namn ock
hör hit.

Herke, by på Frösön, uttalas Härse med
sammansättningsaccent, i Herken 1469, 77, i Herkian 1543, Herkia 1525, 39, 50;
Herkien, Härke, Heercke på 1560 talet. Den senare leden är
tydligen vin, och i den förra se vi den flodstam Hark-, som anföres
af Rygh II: 173. Till samma flodstam hör Hårkany en flod, som
i Lit utmynnar i Indalsälfven. Vid tvist år 1538 mellan byarna
Byom och Korsta rörande skogar och skogsmärken vittnades, att
gränsen gick .. . från Mykil tiern holm »i Seleff stadh i nørdher
aan i Hor kin*. Detta sista namn har tydligen från början tillhört
ett stalle, som, uppkalladt efter floden *Harka, fatt namnet *Horkvin.
Detta har sedan öfvergått till floden.

Skickja, by i Lit vid en å. skrifves i Skikkenæ 1474, i Skikkian
1515; Skidkenn, Skedka, Skidkia m. fl. former på 1560-talet.
Uttalet är med långt i och sammansättningsaccent. Att vin här
ingår, är uppenbart; kan förra leden vara ett flodnamn?

1 Flodnamnet torde ingå i bynamnet Hägger da Un 1559 i Rogsta s:n i
Hälsingland (efter byn Stamnäs).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:51:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1907/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free