Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Källom i Sidensjö, Ttellem 1563, Kellem 1546,42, 35; källa *f hem.
Lökom, by i öfverlännäs s:n, Loököm 1562 T. R., Lockint 1545,
43, L+kem 1489; af subst. lök, växten, isl. laukr, en af de få örter,
som sammansättas med hem.
Mjällom, by i Vibyggerå, Me Idem 1542; Miälletn 155900b då
fäbodställe under Docksta. Af isl. melr, sandkulle. Jfr Mjälle å
Frösön, s. 53.
Sjögom i Nätra, Sijöoghijm 1535; af sjö -f hem.
Skällom, by i Hägdånger, Skellim 1563, Skelletn 1555, 42.
En ödesby i öfverlännäs skrefs Oppem 1550, 46, Vpem 1543,
men Vpen 1545; upp + hem, en motsvarighet till det no. Uppeimr,
Rygh, Inl., s. 54.
Byn Björkäng i Sollefteå, Bijrkijnghe 1535, Norri. saml., s.
199, skrifves 1556 i en förteckning å tiondelax af södra prosteriet
Birkim\s nolen], birke (björkskog) -j- hem. Jfr Skedim, men genom
afledning Skiedunge träsk Norri. saml. 16.
Rådom i Helgum, Radem 1550, Rådhem 1547, Radifåm 1535.
Undrom i Boteå, Wndrem 1546 m. fl. år; högar funnits å
byns ägor, och på en bergklack finnes ett röse. Jfr ofvan s. 53.
Då Arlom och Grillom, båda hem-namn, ligga högre upp i s:n, låter
det tänka sig, att detta vore det undre, nedre hemmet.
Drömme i Sidensjö, skrifvet på samma sätt 1535, Drumbe 1542,
43» 45» Dröme 1562, 64, torde ock vara ett hem-namn.
Vin-namnen förekomma i stor mängd i Ångermanland, ehuru
man ej haft kännedom därom. Vi börja med den ,ort, som först
öppnat ögonen på oss, nämligen byn Höfven i Resele, gränsande
till Rärto (här finnes den nordligaste och längst in i Ångermanland
belägna högen) och med Tängf/a midtemot på andra sidan om älfven,
denna dalgångs öfversta stad-namn. Ahlenius anf. st., s. 53,
omnämner »Resele-bygdens jämna sluttningar och terrasser. I
närheten af Höfven», heter det, »bildas nedersta terrassen af en tämligen
jämn sandslätt, som höjer sig endast 6 — 9 meter öfver älfven.»
Och s. 202 omtalas, att »vid Höfven utbreda sig jämförelsevis stora,
jämna falt». Skrefs Höven 1542—44, Höffuan 1546, 50, (vid)
Höffuenen 1569 och Höffuenetth af präst 1562. Byn har en hög
vid foten af Tomtnipan. Af hof, hedniskt tempel, + vin och
svarande emot no. Hofvin, Rygh Inl., s. 56, som förekommer 2 ggr i
det nordanfjällska Norge och anses betyda 1) jord, som hör till ett
hof, hedniskt tempel, eller 2) jord, hvarpå ett hof är byggdt. öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
