Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderå i Mo, Söle 1535, uttalas Sole med grumligt o och sam
mansättningsaccent. Otvifvelaktigt en sms. af sol och vin och
utmärker soligt läge. Af samma betydelse är Sörle i Nordingrå,
Söle 1550, Söla 1543.
Klen i Torsåker, enligt uppgift liggande »nedunder ett berg*,
är antagligen klev, högt, brant berg, -f vin. Det förra ordet
finnes åtminstone i jämtskan.
Väija i Ytterlännäs, Väian 1543, 45, vid Bollsta-fjärden och en
å, öfver hvilken landsvägen går. Af vad + vin, en i Norge vanlig
sms., t. ex. Vøien, Ryj*h 1: 223. — Veda i Högsjö, vid det
nedersta fåijstället öfver Angermanälfven, skrefs på 1500-talets midt
Vedhedh, Vedö m. m., men Veda 1542, Wedhen 1535; likaledes af
vad + vin.
Brån i Säbrå vid Gådaån och Innerbrån längre in i socknen
vid en annan å. Det förra skrefs Bron 1535, Bron 1560, Broin af
präst 1562, och det senare på samma sätt; båda uttalas med
grumligt, öppet o-ljud. Sms. af bro + vin. Ett godt stycke ofvanför
staden Umeå ligger i Vännäs vid Ume älf byn Brån, Bron 1539,
hvilket namn helt visst bör förklaras på detta sätt och ej såsom i
Norrl. saml., s. 296. Namnet har sitt särskilda intresse såsom
varande det nordligaste af de säkra vin-namnen i Sverige.
Utan tvekan föra vi ock hit byarna Brunne, den ena i
Gud-mundrå, Brönö 1559, och den andra i Stigsjö, Br’ônôn 1550, samt
Brunsnäs i Arnäs, Brijnssnes 1535, Brönsnes 1545.
Såsom i hög grad anmärkningsvärdt må framhållas, att intet
enda af vin-namnen tyder på åkerbruk. Detta beror naturligtvis
därpå, att de äro från en tid, då denna näring ännu var obekant
Däremot ha vi ett namn, som talar om fiske. Detta är byn Fiskja
i Gudmundrå, Ffijsken 1535, Fiskian 1562, 69; jämte Bergem
liggande vid en stor vik af Angermanälfven. Af fisk + vin.
Motsvarighet finnes ock i norskan. Fiskja har 3 steniga högar.
Äfven om boskapsskötsel erinrar ett namn, nämligen Kölfva
på Härnön, Kolven 1542, Kelfva 1545; af kalf + vin.
Att ångermanländingarna redan på vin-namnens tid känt behof
af att roa sig och haft sina bestämda lekplatser, framgår af
namnet Lockne, tillhörande en by vid Strinnefjärden i Bjärtrå, där ock
ett Uppsala-ödsgods fanns. Locn# 1498, Locnnö 1543. Af lek +
vin. Jfr socknen Lockne i Jämtland, s. 55. Samma namn
uppenbarar sig ock i Öfverlännäs i det ännu kvarlefvande namnet
Härle-kansbron, erinrande om en försvunnen by Herleken 1535, 47, Här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
