Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lekian 1569, Herlekij 1314, hvilken sista form torde bero på något
missförstånd. Namnets första del är tydligen det s. 61 nämnda
flodnamnet Hära, som måste hafva tillkommit den bäck, öfver
hvilken bron ledt. Man märke, att omljud här ej förekommer.
Høn är i Norge en vanlig sms. (troligen) af adj. hår, hög (jfr
sockennamnet Håsjö i Jämtland) och vin, Rygh 11:153. Samma
namn -f best. artikeln se vi i namnet Honett 1542, 50, nu Hörnett
i Själevad vid ett sund, hvilket namn sedan såsom första led ingår
i Hynnetthssundh 1535, nu Sund, på andra sidan om samma-sund.
Jfr Hoven och Höffuenetth ofvan s. 59. Rörande n > rn jämföre
man Hånes 1543, 44 med nuv. Hörnäs i samma socken.
Ändtligen upptagas några namn, som, att döma af formen,
höra hit, ehuru vi ej kunna uppvisa bestämningsordets betydelse
eller motsvarighet i norskan. De upptagas dock hvarken i vår
statistik eller på kartan.
Följa i Styrnäs, Ffölian 1542, Ffijlijan 1535.
Gälfven i Själevad vid en å, Geluen 1542, 43, Gelffan 1535;
jfr Galff &&n i Bollnäs i Hälsingland.
Hädanberg i Anundsjö vid Hädanbergsån, Hedenberg 1550,
Hedanbergh 1557. — Hagaris i Nätra vid Nätraån, Hedan Rits
1559, Hädanris 1569. Jfr Ryghs Hciï-vin, XV : 88, af en stam
haft med obekant betydelse.
Knäppa i Ullånger, Kneppen 1543, Kneppan 1545; 62, 63 T. R.;
Kneppa 1542, 43. — Knäfta i Gudmundrå skrifves stundom, såsom
om det hörde hit: Kneppen 1553, Kneppann 1555, Knappan 1569;
Kneffttan, Kneptann i T. R. 1560, 63, 64 torde dock återgifva
uttalet.
Köija i Bjärtrå, Kögen 1542, 43, 45, Ködian 1569, ligger vid
Strinnefjärden. Kanske af fsv. kvider, kved, mage, + vin. Jfr det
i landskapet förekommande sjönamnet Våmtnen.
Skofed i Vibyggerå, Schàffœ 1535, Sk’ôwe 1550, Sköue i T. R.
1564. Synes svara emot *Skcftin hos Rygh, XIV : 252, omkring
30 gånger förekommande i Norge. Förra leden är obekant.
Medan Medelpad har 6 tun-namn, har Ångermanland blott 2.
Ångermanälfven är dessa namns norra gräns, och de båda namnen
ligga på dess södra strand. De äro: nuv. Sollefteå s:n, a
Sola-tunum 1273, Norri. saml., s. 199, och byn Sigtom i öfverlännäs,
Sijchttune 1535; har haft högar. En betydande å, som i den förra
socknen utfaller i Ångermanälfven, kommer från 7«»sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
