Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid har, sedan dels Örebro läns landsting, dels dess
kungl. hushållningssällskap och andra korporationer eller enskilda
inom samma län år 1906 anslagit afsevärda belopp till en
motsvarande undersökning af Örebro läns ortnamn, 1907 års riksdag ställt
till K. Maj:ts disposition de medel, som därutöfver beräknats vara
behöfliga för åstadkommande af en efter samma plan som för Älfsborgs
län företagen fullständig undersökning af Örebro läns ortnamn. En
dylik undersökning har ock i någon mån tagit sin början, i det att
utsända undersökare på ort och ställe upptecknat under år 1906
namnen inom Edsbergs och Grimstens härader, under 1907 Askers
och delvis Sköllersta härader, hvaijämte samtidigt dithörande
excer-peringar inom Kammarkollegiet utförts.
Men äfven på annat sätt har under de senare åren kommitténs
tid och arbete i vidsträckt mån tagits i anspråk. År 1903 aflät
nämligen chefen för rikets allmänna kartverk en skrifvelse till
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet, däri anhölls, att det
måtte tagas i öfvervägande, »om och i hvad mån samarbete kunde
anordnas mellan rikets allmänna kartverk och den kommitté, som af
K. Maj:t tillsatts för forskning angående ortnamnen i Sverige».
Sedan denna skrifvelse remitterats till kommittén och denna förklarat
sig villig att före utgifningen af de särskilda kartbladen granska de
å desamma upptagna namnen, äger sedan år 1904 det ifrågasatta
samarbetet rum på så sätt, att hvarje kartblad i korrektur granskas
och revideras af kommitténs särskilda, till de ifrågavarande orterna
utsända undersökare för att därefter, inom kommittén ytterligare
granskadt och godkändt, till kartverket insändas. Sådan behandling
hafva tills dato undergått dels de ekonomiska kartorna för
Fären-tuna och Sollentuna härader samt Bro-Vätö, Danderyds,
Frötuna-Länna, Värmdö och Åkers skeppslager, dels ock
generalstabskart-bladen Alanäs, Dufed, Frostviken, Holmön, Husum, Indal,
Ljusne-dal, Löfånger, Sollefteå, Umeå, Åre, Åsele och Örnsköldsvik.
Efter denna historik öfver kommitténs tillkomst och dess
verksamhet i sin helhet öfvergår jag nu till en redogörelse för huru
kommittén fattat och hittills utfört sin närmast föreliggande
hufvud-uppgift: utarbetandet och utgifvandet af verket »Ortnamnen i
Älfsborgs län».
Såsom redan antydts, härflyter det material, som kommittén har
att bearbeta, från tre hufvudsakliga källor. Den kanske viktigaste
af dessa är dialektuttalet på ort och ställe. I regeln har nämligen
allmogen på orten vida trognare än de af allahanda, ofta med nej-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
