Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dens språk mindre förtrogna, tjänstemän uppgjorda och mången gång
af grofva afskrifningsfel vanställda, mer eller mindre officiella
förteckningarna bevarat det ursprungliga namnet, om ock detta i
allmogens mun icke sällan mer eller mindre förändrats efter den
ifråga-kommande dialektens lagar. Dessa äro dock vanligen så pass
genomskinliga, att namnet lätt låter sig med ledning af dialektuttalet
återföra till sin ursprungliga form. På grund af denna källas sålunda
ådagalagda stora betydelse är det af synnerlig vikt, att de
erforderliga uppteckningarna ske med allra första. Källan grumlas nämligen
med hvar dag, som går, ity att den förbättrade
folkskoleundervisningen och den alltjämt sig ökande samfärdseln bringa dialektuttalet
öfverhufvud och sålunda äfven i fråga om ortnamnen att försvinna.
I sin renhet förekommer det mångenstädes knappast annat än hos
mycket gamla personer, och hvad särskildt ortnamnen beträffar, har
kommittén redan haft många tillfällen att iakttaga, hurusom det yngre
släktet låtit i sitt språkbruk det gamla hederliga namnet ersättas af
ett förmodadt finare, som ofta för sin tillkomst blott har en fogdes
felläsning eller felskrifning att tacka, men som ungdomen tillägnat sig
genom debetsedlar, kungörelser o. d.
Den andra källan utgöres af äldre skrift af allehanda slag. Äldst
äro våra runinskrifter, i hvilka ortnamn kunna anträffas af så
gammalt datum som 8oo-talet. Så kommer medeltidens öfriga skrift,
hvarvid särskildt äro att märka de på ortnamn så rika brefven o. a.
handlingar. Från nyare tid ha vi jordeboksserien, mantals-
ochtaxe-ringslängder, tiondelängder samt andra längder, som utgöra bilagor
till jordeböckerna eller länsräkenskaperna (såsom afkortningslängder,
jordrannsakningshandlingar o. d.); vidare häradsrätters lagfarts- och
inteckningsböcker med dithörande protokoll, landtmäterihandlingar
och tryckta kartor, till kyrkoarldverna hörande längder, bland hvilka
särskildt kyrkböckerna (husförhörslängderna) äro af vikt, samt
naturligtvis dessutom diverse skrifter och handlingar af skiftande
innehåll, i hvilka af en eller annan anledning ortnamn anföras, t. ex.
riksregistraturerna och den topografiska litteraturen.
Den tredje och sista källan äro fornlämningarna, som emellertid,
såvida de icke undantagsvis bjuda på någon upplysande runinskrift,
endast indirekt äro af gagn, detta därigenom att de lämna ledning
vid bedömandet af den viktiga frågan rörande en bygds ålder.
Sedan nu allt material af ofvannämnda slag rörande ett visst
härad till kommittén inkommit, har det bearbetats på följande sätt.
Alla namn hafva fördelats på tvenne hufvudgrupper. Den ena ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
