Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högbom har på grunder, som äro mig obekanta, kommit till
det resultat, att »nederbörden i fjällregionen i genomsnitt icke torde
uppnå mera än 7—800 mm.».1 Vill man följa med på
gissningarnas stråt, torde man väl snarast böra anse denna siffra som
medeltal för skogs- och fjällområdet tillsammans.
Med dessa utgångspunkter kommer man dock ej synnerligen
långt för behandlingen af här föreliggande problem, ty därtill fordras
kännedom om huru stor del af nederbörden, som kommer
vattendragen till godo, vare sig som ytvatten eller som källvatten, och
härvidlag lämna de faktiska undersökningarna i »vattenfallens land»
oss ännu mycket mera i sticket än när det gäller nederbörden.
De fa och osäkra observationer som finnas må dock här anföras:
Rapaätno älf i Sarek (A. Hamberg) c 80 %
Lule älf, nedanför Svartlå (O. Appelberg) 1877—78 86 >
Dalälfven vid Avesta (A. Wallén) 1894—1904 61—79 X, medeltal 73 »
Klarälfven V* mil norrom Karlstad (O. Appelberg), 1880—1885
60—95 X, medeltal 87 »
» (A. Wallén) 1892—97 78 »
Högbom påpekar icke utan skäl, att detta är abnormt höga
af-rinningsprocent i jämförelse med de för mellersta Sveriges åar
antagna (c. 40 X) och för de mellaneuropeiska floderna funna
(c. 30 X)2 3» men han förbiser därvid, dels att afdunstningen på de af
honom omnämnda öppna sjöytorna (c. 300 mm. under en normal
sommar) och på myrarna ingalunda är jämförbar med den i skogen,
som dock intager en öfvervägande del af arealen, * dels ock,
något som från flottningssynpunkt är det viktigaste, att marken
under en stor del af året är tjälad, hvadan en proportionsvis
ringa del af vårens smältvatten kan söka sig ned i marken,
utan i dess ställe under vårfloden afrinner. Detta liksom
ock den korta öfvergångstiden mellan vinter och sommar
1 Norrland, sid. 282. Uppsala 1906.
’ Dessa tal torde ha föga vetenskapligt värde. Af nyare beräkningar må anföras
Walléns (Ymer 1907, sid. 164) för Lagan 57—65 och för Nissan 58—67 % samt A.
Hennigs (Lunds univ. årsskr. Afd. 2, Bd 3, N:o 3 [1907], sid. 45) för Nissan 60—87.
Sistnämnda afhandling innehåller utredningar angående vattenhushållningen, hvilka äfven
från flottningssynpunkt ha stort intresse. Högbom har uppenbarligen räknat med för
låga tal. Enligt meddelande af ingenjör R. Smedberg kan man för mellersta och södra
Sverige sätta 50—60 %, för England 40 %, för norra Mellaneuropa 50—60%. för
södra 40—80 %.
3 De hållpunkter, som finnas för bedömande af transpirationens storlek pr hektar
i våra barrskogar, torde cj gifva ett ens tillnärmelsevis säkert resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
