Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medför1, att det nordsvenska skogsområdet får en i
förhållande till nederbördsmängden synnerligen kraftig
vårflod. Det är också denna, som, med påpasslighet och omsorg
begagnad, möjliggör flottningens första fas eller timrets förflyttande
från de små vattendragen ut i de större och ofta en ej obetydlig
väglängd i dessa. Häri ligger en af de viktigaste geografiska
möjligheterna till flottningen. Det synes mig därför, för
närvarande åtminstone, vara mindre riktigt att i likhet med Högbom
på fri hand göra några korrektioner beträffande
afrinningskoeffici-enten (han sätter den för skogs- och myrlandets älfvar till under 50
X, något som, om man jämför siffrorna för Lagan och Nissan,
svårligen kan vara riktigt), utan måste man invänta nya
undersökningar, hvilka äro desto angelägnare som det af allmänna grunder
är sannolikt, att afrinningsprocenten är abnormt stor. För
hufvud-älfvarna tillkommer därjämte, såsom han mycket riktigt påpekar,
att afrinningsprocenten ej får jämföras med skogslandets nederbörd
utan med hela flodområdets för närvarande skäligen okända.
För flottningen är emellertid af vikt att utforska ej blott
huru mycket vatten, som afrinner från landet, utan äfven det sätt,
på hvilket detta sker. Vi måste därför något beröra
vattenmängdens variationer, särskildt högvattnets, ty högvatten är
flottnings-vatten, äfven om en stor del af flottningen numera bedrifves vid
lägre vattenstånd.
Den nederbörd, med hvars tillhjälp flottningens första fas
åstadkommes i de stora älfvarna och hela flottningen i skogs- och
kustlandets vattendrag, är ovedersägligen i alldeles öfvervägande grad
vinternederbörden, som faller under tiden mellan oktober eller
november och mars samt ackumuleras såsom snötäcke. Ehuru dessa
månader ingalunda äro årets på nederbörd rikaste, blir det dock,
tack vara dennas ackumulation under så lång tid, en betydande
vattenkvantitet, som af vårvärmen släppes lös i vårfloden1. Först
må därför denna behandlas, sedan den för flottningens lyckliga
afslutning så synnerligen viktiga fjällfloden.
Vårfloden inträffar vid islossningen, tidigast i senare delen af
1 »Den tidigare våren framskrider ojämförligt mycket långsammare från söder till
norr än den egentliga sommaren, hvilken senare gör sitt inträde med stor hastighet.»
H. E. Hamberg, anf. st., sid. l to.
• Enligt meddelande af personer, som ha stor erfarenhet i flottningsarbeten,
ge regniga och ljumma vårar en stor och jämn vårflod, medan solrika vårar äro
ogynnsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
