Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maste samma värden som de, som härledas ur
horisontalintensiteten ensam.
Dessa variationsobservationer satte författaren i stånd att
reducera alla observationer gjorda under resan till ett dagligt medelvärde.
Efter afslutande af observationerna i en magnetisk paviljong,
uppbyggd i Treurenberg bay, gjordes sådana vid ytterligare elfva
stationer.
De sista fyra sidorna af afhandlingen ägnas åt en resumé af
observationerna. Medelst minsta kvadratmetoden har författaren
härledt uttryck för de magnetiska elementen, deklination,
horisontalintensitet och inklination, i funktion af latitud och longitud. De
beräknade värdena öfverensstämma tillfredsställande med de
observerade med undantag för fyra eller fem stationer, där störingar eller
anomalier gåfvo afvikande resultat.
Författaren har slutligen försökt att använda sina resultat för
afgörande af en viktig fråga, nämligen den om existensen af
elektriska strömmar genom jordytan frän jorden till luften eller omvändt.
Hvar och en vet, att den magnetiska kraften och de elektriska
strömmarna stå i ett mycket nära samband med hvarandra. Om
först inga elektriska strömmar gå just på de platser, där vi röra
oss, utan endast utomkring oss, så äro de magnetiska krafterna
reglerade af en utomordentligt enkel lag. Vi befinna oss i en rymd
full af magnetiska krafter och röra oss längs en krokig linje, hur
som helst för öfrigt, till dess vi återkomma till vår utgångspunkt.
Vi röra oss med mycket små steg, alla lika långa, och för hvart steg
vi taga känna vi en magnetisk kraft, som verkar på en magnetisk
partikel vi hålla i handen, antingen för att påskynda hans rörelse eller
för att hejda densamma. Då vi återkomma till vår utgångspunkt, så
har denna magnetiska partikel blifvit lika mycket påskyndad som
hejdad, summan af krafterna längs banan är noll. Så enkelt är
förhållandet, om ingen elektrisk ström passerar genom den ögla, vi
slagit vid vår exkursion. Men passerar därigenom en elektrisk
ström, så påverkar den magnetpartikeln, påskyndande eller
retarderande, och kraftsumman är icke längre lika med noll. På det
sättet kan man upptäcka tillvaron af elektriska strömmar, i händelse
man tillräckligt noga känner de magnetiska krafterna i hvaije punkt
af banan.
Detta försökte doktor Solander genom att summera, integrera
som det heter inom matematiken, kraften längs vägen / H cos e ds
(H = horisontella intensiteten, e = vinkeln mellan vägen och kraf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
