Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade kanjon. Taga vi i betraktande de väldiga vattenkvantiteter,
som aftappats här, medan den isdämda sj‘öns yta sänktes från
mer än 520 m. till omkr. 412 m. och isranden drog sig tillbaka
mer än 70 km. mot öster, bli kanjons dimensioner ej’ så svåra
att förstå.
Öfriga pass. I öster finnes blott ett pass mot Atlanten lägre
än Riksgränspasset, nämligen det mot Levisjaure öfver Vuoskojärvi.
Dess nivå är obetydligt öfver 503 m. Det närbelägna
Kaivara-passet (invid röset 278) befinner sig 593 m. ö. h. Dessa båda pass1
karakteriseras emellertid af kompakta moränbildningar, hvilka, om
något aflopp här ägt rum, borde ha sköljts bort liksom vid
Riksgränspasset och Pålnoröset. De lämna alltså endast den negativa
upplysningen, att de högsta strandlinjerna i östra delen af sjön ej
kunna vara linjer i någon större issjö, som i så fall måste haft
aflopp öfver Vuoskojärvi passet, om Pålnodalens kanjon då ännu ej
var utskulpterad.
Sedan vi nu sett, hvar det isdämda Torneträsk kan ha haft
sitt aflopp, och fatt en del upplysningar om förloppet af denna
process, kunna vi återgå till att granska strandlinjenivåerna och deras
relation till afloppen.
Issjösystemen,
i. Vassijaure-issjön.
I trakten mellan riksgränsen och Pålnoviken möta vi inom
sidodalarna en serie deltaterrasser, som nedåt förena sig till en
enhetlig terrass. Där ej någon älf mynnar, ligger denna lägst; i
dalgångarna något högre. För Vassijauretrakten kan dess
högvattens-nivå sättas till 517 m. ö. h. Denna korresponderar tydligen med
Riksgränspasset. Vassijaure-issjöns vattenstånd stod, växlande efter
årstiderna, något öfver detta pass, tills dess det plötsligt sänktes,
då Pålnovikspasset öppnades af den tillbakaryckande isranden. De
smärre terrasser, som äro otydligt ingräfda i terrassbranten, beteckna
troligen stadier, då isranden vid Pålnopassets blottläggande kom
att intaga ett sådant läge, att afloppet för någon tid var på en och
samma nivå mellan isen och passets sidosluttning men hade stöd
af fast botten.
1 Svenonius antar [G. F. F. bd 20 (1898), sid. 161], att den sjö, som kantades af hans
högsta strandlinjer, skulle ej blott haft aflopp &t Ofoten utan äfven öfver ett af dessa pass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
