Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man får nämligen antaga, att genombrottet vid Pålnoviken gått
så till, att, när isens tjocklek i passet så aftagit, att den isdämda
sjöns vatten kunde söka sig fram öfver isen, detta rann först i kanten
mellan isen och land, där det förut fanns en smältränna (fig. 9: I).
Det gräfde sig raskt ned, men om bottnen bief plan (hg. 9: II), kom
afloppet att en tid befinna sig på samma nivå, till dess isranden
smält så undan, att afioppet sänktes till lägre nivå (fig. 9: III). Till
sist nåddes passbottnen, då isen fullständigt dragit sig ur passet.
De strandlinjer, som ligga öfver Riksgränspassets afloppsnivå.
intaga afsevärdt olika höjd inom de skilda dalgångarna. Dessa
deltaterrasser afsattes här i små nunataksjöar, som de sökte utfylla.1
Dessa sjöar hade aflopp öfver isen eller mellan isranden och fjället,
då vackrare nivåer kunde utbildas endast i det fall, att dessa aflopp
för någon tid voro konstanta på sätt som nyss antydts. Sådana
i Dm
Fig. 9.
nunataksjösystem blefvo naturligt nog ej långvariga. De uppgingo
snart i den stora Vassijaure-issjön, som i sin tur uppslukades af
Torne-issjön.
2. Torne-issjön.
Äfven vid stränderna af Torneträsk ha vi strandlinjer, som
ligga öfver passpunkten. Som vi af det föregående sett, träffas
den lägsta passpunkten mot Malangenfjord 69,7 m. öfver Torneträsk.
De högsta genomgående strandlinjerna nå emellertid upp till 130
m. öfver baspunkten och de absolut högsta, som jag afvägt, 332 m.
öfver baslinjen. Af de iakttagna nivåerna är det blott några fä,
som äro så genomgående, att de kunna anses vara bundna till
bestämda, under längre tid konstanta passhöjder.
Vi kunna äfven här skilja mellan tre perioder af issjöns historia:
1 Man kan se cn relation mellan mäktigheten af grusaflagringen i dessa
nunataksjöar (liksom äfven i den stora Vassijaureterrassens utbildning) och storleken af de lokala
jöklar, som lågo i de dalar, vid hvilkas mynn;ng terrasserna uppträda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
