Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a) nu n atak sjös t adiet, b) tiden då issjön hade sitt aflopp öfver Pål no
passet och c) det sista upplösningsskedet, då den fann aflopp mot öster.
Nunataksjöstadiet. Som bekant, har man antagit, att, när
inlandsisen bötjade afsmälta inom ett kuperadt område, de större
höjderna först stucko upp öfver istäcket.1 2 * * * Dessa mörka partier
utsattes för intensiv bestrålning. Vid deras fot uppstodo
vattensamlingar liknande dem man iakttagit på Grönlands inlandsis. I
sidodalar, där terrängen var gynnsam och där en bäck förde ut
vatten till den isfyllda hufvuddalen, kunde en sådan nunataksjö la
större dimensioner.
Det torde ej möta någon större svårighet att förklara, hur
strandlinjer kunnat bildas vid dessa smärre sjöar. Vi ha lyckligtvis flera
nu existerande exempel på sådana nunataksjöar såväl i Alaska och
Grönland som i Alperna. Dessa fyllas och tömmas periodiskt.
Intar isens yta en längre tid ett stationärt läge invid nunataksjöns
rand, så att dess nivå förblir konstant, får sjön tvifvelsutan
tillräcklig tid på sig för att, där stranden bildas af tillräckligt formbart
material, åstadkomma en strandlinje. Om isens afsmältning sker
jämförelsevis raskt, bli spåren af issjöns tillvaro otydliga; har
däremot isranden längre tid stått vid samma nivå, ingräfves
strandlinjen tydligare i moränen och på vissa särskildt gynnsamma lokaler
genom frostsprängning vid vattenranden t. o. m. i fast berg.
Särskildt genom De Geers förundersökningar torde det vara
konstateradt, att afsmältningen just haft denna karaktär. På år af
rask afsmältning ha följt år af stillastående eller framryckning af
isranden. Under de hastigare afsmältningsperioderna ha de små
moränerna af Sundbybergstypen och de otydligare terrasserna bildats,
under stagnationsperioderna fingo de stora ändmoränerna och de
skarpare strandlinjerna tid att utbildas.
De små lokala ackumulationsterrasserna kunna ännu lättare
förklaras såsom bildade i små nunataksjöar. När den tillbakaryckande
isen nådde upp till den nivå, där dessa terrasser ligga, ackumulerades
där i den lilla smältvattenssjön grus och sand, som sköljdes ned från
fjällsluttningarna. För denna process behöfdes naturligtvis icke alls
någon vågrörelse i sjön;8 då denna aftappades till lägre nivå, bör-
1 Detta gäller naturligtvis ej om höjder, som utgjorde utgångspunkter för
själf-ständig glaciation under då rådande klimatförhållanden.
2 Jag hade 1904 tillfälle att se, hur en sådan ackumulationsterrass i miniatyr bil-
dades i en lång men blott några få m. bred sjö, som ej nådde 1 m. maximidjup. Den
kantades af en smal men nästan kontinuerlig undervattensterrass af l/s—1 nt. bredd,
uppbyggd af den sand, som obetydliga rännilar mellan blocken förde med sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
