Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under den därpå följande tiden drog sig istungan långsamt
tillbaka mot öster, på samma gång som issjöns nivå alltjämt sänktes,
därigenom att dess aflopp skar sig allt djupare ned. Den sista af
de strandlinjer, under hvilkas daning Torne-issjön hade aflopp åt
väster, når upp till omkr. 80 m.1 Denna är den vackraste och
synes ha tagit längre tid än de andra. Nyckeln till förståelsen
häraf ligger i Pålnopassets topografi. Under tiden före 8o-m. nivåns
bildning hade det öfre passet så småningom nederoderats.
Torne-träsks vattenmassa hade störtat ned öfver en brant afsats i den
kanjon, som densamma gräft ut. Afloppet hade dittills ej influerats
af den punkt, där det nuvarande passet ligger. När emellertid
kan-jonbildningen ryckt så långt tillbaka som c:a i km. norr om den
nuvarande vattendelaren, var dalbottnens lutning reducerad till ett
minimum,3 hvaremot den förut, att döma af de bevarade resterna
på sidorna, var rätt brant. För att sjöns yta då skulle sänka sig
med ett visst belopp, måste en mycket större massa borteroderas.
Vattenfallet vid kanjons början måste sålunda ha ryckt åtminstone
i km. mot söder, om issjöns nivå skulle kunnat falla mer än ett
par m. Innan detta inträffade, hade emellertid det tredje skedet i
issjöns historia inträdt.
Torne-issjön under dess aflopp mot öster. Under den nu
inträdande upplösningsprocessen blottlädes alltjämt nya pass i öster,
och aftappades issjön till en lägre nivå. 3 eller 4 af de lägre
strandlinjerna förekomma så allmänt inom större delen af området,
att de måste antas representera ett längre konstant stånd och alltså
svara mot hvar sitt afloppspass. Dessa ha tydligen legat i trakterna
SO. om Torneträsks östliga ända, ehuru de nu på grund af
terrängförhållandena äro nästan omöjliga att finna, innan bättre kartmaterial
kommit till stånd.
De lägsta strandlinjerna samt några mellanliggande, som äro
dåligt och sporadiskt utbildade, äro helt säkert danade under
perioder, då ett af dessa pass blottlädes men innan afloppet ännu
skurit sig ned till dalens botten.
1 Denna strandlinje n&r vid Pålnoviken So,? m. öfver sjön, en annan lägre inskärning
i samma terrass, som nedåt slutar på 73,4 111. höjd ö. sjön, ligger på 78,8 m. Dessa
inskärningar och svallgränser markera högvattensnivån. I sjöar af denna karaktär måste
skillnaden mellan högvatten under sommaren och lågvatten under vintern ha varit högst
betydande. Den passpunktsanomali, som här föreligger, blir därför ej så svår att förstå,
i synnerhet om man tar hänsyn till hur smalt det aflopp, som denna issjönivå hade, var
omedelbart ofvanför kanjonfallet.
2 Det må erinras, att den punkt, där dalbildningen upphörde, ligger på samma
nivå som det nuvarande passet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
