Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En etnografisk samlarefärd i Marocko
Af A. M. T. E Wester.
De senaste åren har Marocko börjat att i den muhammedanska
västern spela en i politiskt hänseende ännu mer betydelsefull roll
än det Turkiska riket i östern. Hösten 1906 hade händelserna i
det sista mohriska kalifatet gestaltat sig sä, att det tydligen icke
var rådligt dröja, därest jag ville förverkliga min länge närda önskan
att skåda detta sagoland i dess gamla tillvarelseform. I oktober
beslöt jag därför att företaga en nöjesfard till Marocko, och då
Etnografiska afdelningen af vårt Riksmuseum alldeles saknade en
marockansk samling, erbjöd jag mig att under denna resa
kostnadsfritt ställa arbete och tid till förfogande för afhjälpande af denna
svåra brist, om blott medel till inköp af föremål anskaffades.
Genom dåvarande t. f. intendenten, friherre Erland Nordenskiöld
utverkades sådant understöd af kapten A. Abenius, hvilken till en
början anvisade 700 kronor. Med Aftonbladet uppgjorde jag dessutom
att i korrespondenser under signaturen Hector skildra mina intryck.
Sedan allt sålunda ordnats, anträdde jag min första etnografiska
samlarefärd.
Efter några månaders vistelse i Spanien inskeppade jag mig i
Gibraltar med Tanger såsom mål. Det af sultan Abd-el-Aziz från
Fez styrda marockanska väldet skakades just då i sina
grundvalar. Genom fördraget mellan Frankrike och England i början
af år 1904 hade Egypten lämnats i britternas händer mot att i
gengäld härför Marocko förklarades »ligga inom Frankrikes
intressesfär», den diplomatiska formen för en tillerkänd eröfringsrätt.
Frankrike hade med guldets makt redan gjort första steget till ett
inträngande i det dittills så fast tillslutna muhammedanska
korsar-nästet. Sultanen, som alltid var i penningebehof, erhöll lån mot
60 procent af hamninkomsterna. Emellertid kunde de franska
an-nekteringsplanerna icke utan vidare fullföljas. Spanien hade i Ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
