- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 28 (1908) /
41

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en cherif besitter, beror på hans släktskap med profeten. Alla
dennes afkomlingar — och de äro otroligt talrika — anses nämligen
från stamfadern hafva ärft en viss baraka, hvars betydelse bäst
åter-gifves med välsignelse- och förbannelsekraft. Ju närmare cherifen
står profeten, dess större är hans baraka. Sultanen, som anses
som profetens närmaste ättling, grundar i främsta rummet just
härpå sin makt. Tydligt är, att hvarje marockan vill undvika att
komma i konflikt med en så mäktig person, att denne till och med
kan tillsluta paradisets portar. Cheriferna, af hvilka somliga äro högt
uppsatta, andra tiggare, veta alltid begagna sig af sin börd för att,
hvar och en inom sin krets, tillskansa sig fördelar. Så t. ex. fuskar
det förut nämnda helgonet i Tanger Sidi Kasern i helbrägdagörelse.
Den, som har en sjuk släkting, bcgifver sig til Sidi Kasern vid
stadsporten och ber om hjälp. Kasern tager ett bröd, bryter det
midt itu, mumlar verser ur koranen och spottar duktigt i brödet
samt lägger i hop detsamma. Så begifver man sig hem till den
sjuka med detta både till smaklighet och hälsokraft lika
tvifvel-aktiga läkemedel. Blir därefter den sjuka frisk, har Kasem gjort
ett nytt underverk. Hvarom icke — ja, då har den lidande ej
tillräckligt troende mottagit gåfvan.

♦ *

*



Under min vistelse i Tanger hade jag visserligen genom
talrika ströftåg lyckats öfverkomma en mängd marockanska husgeråd,
men på mina förfrågningar om äkta lerkärl och industrialster hade
man städse hänvisat mig till Fez. Därest jag tillförene varit okunnig
om denna stads kulturella betydelse, skulle denna sålunda snart blifva
mig klar. Jag hade äfven kommit till insikt om det i andra afseenden
rika etnografiska utbyte, en resa till Fez borde gifva, samt att det
snart skulle blifva för sent att där söka mohriska alster, enär den
inhemska industrien dag för dag aftager. På 2—3 år hade sålunda
en del europeiska artiklar, såsom nålar, spikar, sågar m. m., alldeles
undanträngt motsvarande marockanska. Ledd af denna uppfattning
hade jag ånyo vändt mig till friherre Erland Nordenskiöld med
förklaring, att jag för min del ämnade resa till Fez och att jag ställde
arbete och tid till Riksmuseets förfogande, därest förvärf härifrån
åstundades. Samtidigt afsändes en plan för inköpen. Genom kapten
A. Abenius ställdes då ytterligare medel för inköp (omkring 2 000
kr.) till mitt förfogande.

Synnerligt tillfredsställd öfver att få denna fråga ordnad, enär

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:51:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1908/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free