Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tills jag i en ståtlig tjugoårig berber, Hamid, fann en säker budbärare,
som förskaffade mig mycket värdefulla’ metallföremål för museets
räkning. Något astrolabium hördes dock ej af. Mars månad
nalkades sitt slut, större delen af Fez var genomletadt och hoppet
så godt som förloradt. Då kom en dag Hamid och lämnade mig
spaning på Sid Abdsallem, en förnäm mohr, som hade en solvisare
på sitt tak och andra stjärninstrument i sin ägo. Genom och jämte
tyske postmästaren, herr Löhr, lyckades jag efter en veckas
underhandlingar få en inbjudning till Sid Abdsallem. I hvita djellabor
bestego vi taket för att icke förskräcka kvinnorna å de närbelägna
husens tak. Solvisaren befanns vara en fastmurad marmorskifva
med sinnrikt anordnad skuggkastare och lär vara af fullkomligt
enahanda konstruktion som den å Karaouyins moské, efter hvilken hela
Marockos tid bestämmes. Under den följande måltiden låtsades jag
envist vilja tillhandla mig solvisaren, allt under det mina tankar
sväfvade till de andra instrument Hamid omnämnt. Slutligen vågade
jag, uppgifvande frågan om solvisaren, framkasta spörsmålet, om ej
Sid Abdsallem hade något annat att afyttra, så att vår tid ej måtte
gå fruktlöst förlorad. Nu vandrade han ned till sin skattkammare
och återkom efter några minuter bärande i handen en höjdmätare
samt en tingest, som jag från första ögonkastet igenkände vara
ett astrolabium. Nu gällde det att dölja sin köplust. Instrumenten
vore ärgiga, och jag kastade dem bredvid mig, efter en flyktig
blick, såsom varande »föga värda». Följde så en timslång,
spännande underhandling, genom hvilken jag kom i besittning af dem
båda för respektive 150 och 120 francs i guld.
Hemkommen granskade jag mitt fynd, som jag genast fann vara
af nästan oskattbart värde. Astrolabiet hade tillverkats år 1329,
var fullständigare än något af de dittills kända samt försedt med
stereometriska projektioner för polhöjden af hela den dåvarande
arabiska världens hufvudstäder (Mekka, Kairo, Marrakesch, Sevilla,
Toledo, Granada m. fl ). Medelst instrumentet kunde tiden, olika
stjärnor, dagens sollängd m. m. afläsas.
En annan uppgift, som jag satt mig före, var att förskaffa mitt
hemland alster af marockansk litteratur, som därstädes alldeles
saknades. Nu är det dock strängt förbjudet att till otrogna sälja böcker,
hvilka alla anses heliga. Jag betjänade mig därför af en fransk
renegat som mellanhand. Denne, som nu gör spiontjänst i Fez,
hade för svåra förbrytelser flytt från Algeriet och var en af de mest
fulländade skurkar jag träffat. Genom honom lyckades jag dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
