Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
går till så mycket som halfva nederbörden. Andersson har
betecknat dessa betraktelser såsom »på fri hand gjorda korrektioner»
för afrinningskoefficienten och menar, att de observationer, man har
från Lagan och Nissan, göra min mening om afrinningsprocenten i
dessa norrlandsälfvar oantaglig.
Jag nödgas nu litet utförligare än jag på anförda ställe ansåg
lämpligt och nödigt motivera mitt af Andersson kritiserade omdöme.
Nederbördsmängden för ifrågavarande älfvars dräneringsområden kan
enligt de meteorologiska observationerna sättas till i medeltal högst
4—500 mm. pr år (jfr kap. 8 i »Norrland»), hvaraf ej mera än en
tredjedel kan beräknas ingå i det till våren kvarliggande snötäcket
(jfr tab. sid. 283). Afdunstningen från sjöar och myrmark har jag
efter de observationer häröfver, som finnas att tillgå, taxerat till
c:a 300 mm. för sommarhalfåret ensamt. Afdunstningen (inklusive
transpirationen) från skogsmark är naturligtvis i hög grad beroende
af skogens beskaffenhet, och några användbara kvantitativa
bestämningar däröfver finnas ej. Emellertid torde man ej göra sig skyldig
till en öfverskattning af densamma, om den sättes lika hög som från
relativt torr sandmark (100—240 mm.), låt oss antaga i medeltal
170 mm. Att detta icke är ett för högt värde, synes mig af flera
grunder antagligt. Det är icke sällan man finner afverkad eller
bränd skogsmark blifva försumpad eller mera fuktig än den var
såsom skogbeväxt, hvilket synes mig vittna därom, att skogbetäckt
mark kan afge mera vatten åt atmosfären än hvad afdunstningen
i och för sig afger, sedan skogen blifvit aflägsnad.
Några iakttagelser häröfver torde få anföras, om ej för annat,
så för att rikta våra skogsmäns uppmärksamhet härpå och möjligen
därmed ge dem anledning att framlägga sina erfarenheter.
Jag har flera gånger sett, att invid med rot kullblåsta granar
den uppkomna rotgropen varit vattenfylld till och med under rätt
torra somrar och i ganska växtlig, ej försumpad skogsmark. Då
granarna icke gärna kunna ha stått och växt i sådana pölar, synes det
mig sannolikt, att de haft förmåga hålla marken vid en för dem
mera lämplig fuktighet och att det i gropen nu förefintliga vattnet
vittnar om en stigning i grundvattensnivån, sedan trädet ej vidare
höll marken dränerad. Under torra somrar kan man ofta iakttaga,
huru åkrarna invid större träd, som breda ut sitt rotsystem under
dem, just där i första rummet börja lida af torkan, något som
också tyckes ge vid handen, att transpirationen spelar en viktig roll
och i anförda fall undandrar marken fuktighet utöfver hvad afdunst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
