Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen i och for sig uträttar. De anförda fallen kunna till någon
del också bero därpå, att träden uppfånga en del nederbörd, som
af-dunstar utan att komma underliggande mark till godo; men för nu
föreliggande fråga är detta likgiltigt, då resultatet med afseende på
skogens betydelse för afdunstningen däraf ej beröres.
Sommaren 1888 antändes vid den stora eldsvådan i Holmsund
den närliggande skogen och af brändes öfver en areal af bortåt ett
hundra hektar. Jag kände rätt väl till denna skogsmark förut, en
granskog af den för Västerbottens yttersta kusttrakter vanliga typen.
Det intresserade mig därför, när jag sistliden sommar gjorde ett litet
uppehåll vid Holmsund, att iakttaga de förändringar marken där
sedan dess undergått. Någon skogsåterväxt att tala om hade ej
under de 19 åren börjat visa sig, och inga åtgärder synas heller ha
blifvit vidtagna för att fa en sådan på detta vidsträckta brandfalt.
Frapperande var fuktigheten med nybildad björnmossa och
hvitmossa på denna till det mesta af ursköljdt grus och klapper bildade
mark. Marken verkade afgjordt mera försumpad nu än då skog
växte där, och den syntes äfven så i jämförelse med närliggande
skogsmark, som ej öfverfarits af branden. Jag är därför böjd tro,
att äfven här marken undandrages mera vatten såsom skogbeväxt
än såsom kal mark.
Om nu också andra erfarenheter och iakttagelser, som peka i
motsatt riktning, kunna anföras från andra ställen, så synes det
mig icke rimligtvis böra förevitas mig, att jag taxerar för högt, om
jag, såsom ofvan skett, sätter skogsmarkens vattenförlust genom
af-dunstning och transpiration till 170 mm. pr år. Likaledes torde
300 mm. såsom medeltal för årsafdunstningen från myrmark (och
fria vattenytor) vara en ganska moderat taxering. Nu kan man för
de älfvars dräneringsområden, hvarom här är fråga, likaledes utan
öfverskattning sätta en tredjedel af arealen såsom myrmark och två
tredjedelar såsom skogsmark.1 Den årliga afdunstningen skulle
sålunda för området såsom helhet blifva 3°° + 2x170 _ 2I^ mtnM
3
1 Jag har i »Norrland* på grundvalen af tillgängliga kartor beräknat
myrmarkernas areal i Norrland till c:a 30 % af hela arealen. Andersson har (sid. 344, noten)
utan anförda skäl förklarat sig anse detta tal för högt. Om nu ock så skulle vara
fallet, hvilket jag visserligen icke kan vidgå, men & andra sidan i detta sammanhang
ej finner anledning diskutera, så torde han dock vara ense med mig därom, att inom
de nu ifrågavarande älfvarnas dräneringsområden, som hufvudsakligen falla inom de
myrrikaste trakterna af Norrland, myrarealen i genomsnitt ganska afsevärdt öfverstiger
30 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
