Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borttages. En med all säkerhet mycket viktig bestämmelse är, att all
jakt på sjöfågel från motorbåt förbjudes.
8. Framställning om vissa fridlysningsbestämmclser. Genom utsträckt
fridlysning af grågås, grafand, ej der, svärta, brunand, bergand, vigg,
knipa, sjöorre, alfågel och, där ortbefolkningen så önskar, äfven pracka
och storskrake skyddas våra sjöfåglar.
Betänkandet innehåller dessutom en sakrik diskussion af de prak*
tiska svårigheter m. ra, som genomförandet af de föreslagna
lagbestämmelserna medför. Dessutom beröras i ett kapitel de allmänna
synpunkter, som varit bestämmande vid förslagets utarbetande, och de
natur-skyddsåtgärder, som vidtagits i andra länder. Huru stränga straff, som på
flera platser gälla för öfverträdelse af naturskyddsbestämmelser, framgår
däraf, att i trakten af Jena en person dömdes till 14 dagars fängelse,
då han, trots fridlysning, uppgräft 800 exemplar af den sällsynta
orchi-déen Cypripedium calceolus. I Hessen medför en afsiktlig
öfverträdelse af naturskyddslagarna ända till 1000 marks böter eller fängelse,
och i den bekanta Yellowstoneparken är straffet för liknande förseelser
i 000 dollars böter eller fängelse i högst två år. De för vårt land
föreslagna böterna 5—1000 kr. förefalla sålunda ej att vara öfverdrifvet
höga, helst som de lämna möjlighet till ringa strafl, där okunnighet
varit orsaken, och till hårdt, där afsiktligt okynne förelegat.
Den ofvan refererade framställningen skulle erhållit ökadt värde,
om med några ord omtalats, att i vårt land publicerats äfven andra
uppsatser i naturskyddsfrågan1 än de officiella myndigheternas utlåtanden,
då den intresserade därigenom lättare kunde ytterligare sätta sig in i
hithörande ämne. Det förefaller nämligen sora om, med det nyss
vaknade lifliga intresset för naturskydd, allt borde göras för att äfven hos
dem, som slutligen skola bestämma detta lagförslags öde, göra Conwentz
ord till sanning: »Den uppfattning måste öfver hufvud vinna insteg och
utbredning, att icke blott en minnesvård af sten, ett brokigt glasfönster,
utan äfven ett stycke vacker natur, som skänkes kommunen eller staten
och hela befolkningen, är en gåfva, som förtjänar samtidens och
eftervärldens tacksamhet.» S. B.
Th. Thoroddser. Island, Grundriss der Géographie und Geologit
I—II. Petermanns Mitteilungen, Ergänzungsheft 153 — 154. Gotha 1905.
—06. 358 sid. 4:0.
Den öfversikt af Islands fysiska geografi och geologi, prof. Th. lämnat
i denna monografi, är resultatet af 18-åriga forskningsresor och ett nära
30-årigt studium, som i främsta rummet rört sig om öns
naturförhållanden.
Väl var Island upptäckt af den vetenskapliga världen, då prof. Th.
år 1881 på allvar började basaltöns utforskande. Vi kunna bland veten*
1 H. Conwentz, Om skydd åt det naturliga landskapet jämte dess växt- och djurvärld,
särskildt i Sverige (Ymer 1904). — Gunnar Andersson, I Sverige under senaste tid
företagna åtgärder till naturens skydd (Ymer 1905) och Om skydd för intressantare
skogs-typer, skogsväxter och skogsdjur (Skogsvårdsföreningens tidskrift 1904). — R.
Senian-der, Naturminnesmärken och naturskydd (Verdandis småskrifter 138, 1906).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
