Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutade resa, men äfven för de ledande synpunkterna i sin forskning
samt för sina upplefvelser och iakttagelser inom polartrakterna.
Det lider intet tvifvel, att icke Peary och de af hans landsmän,
som understödja honom, sett sig blinda på den rent sportsliga
betydelsen af »polens eröfring», hvilken enligt deras mening bör och måste
göras af en amerikan, om den nya världens anseende skall kunna häfdas.
Utforskandet af de länder och haf, som med så stor möda uppnås, är
en bisak.
Med sitt fartyg »Roosevelt» nådde han hösten 1905 Kap Sheridan
på ungefär 82x/2 n.br., där vinterkvarter togs. »Roosevelt» är i motsats
till flertalet moderna polarfartyg försedd med en mycket stark maskin
(1 000 hästkrafter), under det att segelytan är liten. I trakten af Kap
York hade tagits ombord ett 50-tal eskimåer, hvilka under vintern på
Grant land genom jakt på myskoxar och ren skaffade färsk proviant for
expeditionen och dess hundar. I slutet af februari 1906 begynte
släd-resoma norr ut, sedan expeditionen uppdelats i fyra skilda partier.
Peary själf kom efter två dagar till en öppning i isen, där han måste
vänta sex dagar innan den frös till, så att man kunde komma öfver.
Sedan följde en fem dagars snöstorm, som tvingade till stillaliggande
och under hvilken han skildes från de tre andra afdelningarna. Nu
beslöt han att snabbast möjligt företaga en rekordfärd, hvarvid det endast
gällde att komma så långt norr ut som möjligt, och under hvilken
iakttagelserna sattes i andra rummet. Han arbetade sig oafbrutet fram öfver
svårt hopskrufvad packis men måste till sist den 21 april 1906 ge befall-
ning att vända efter att hafva satt ett nytt polarrekord vid 87° 07’ n. br.
Äfven vid hemresan möttes en bred (3 km.) strimma öppet vatten, och
i mycket medtaget tillstånd nådde deltagarna nordvästra Grönland, hvars
harar och myskoxar räddade lifvet icke blott på dem utan äfven på ett
af de tre ofvannämnda partierna, hvilket anträffades och i sista
ögonblicket undsattes.
Efter återkomsten till Kap Sheridan gjordes expeditionens från
vetenskaplig synpunkt värdefullaste färd, nämligen väster ut längs kusten
af Grant land ända fram till Axel Heibergs land, hvarigenom Sverdrups
arbeten i väster sammanknötos med föregående forskningar i trakterna
mellan Grönland och arktiska Amerika. Under denna slädtur anser
sig Peary på c. 200 km. afstånd (c. 84° n. br. och loo° v. 1.) ha
skymtat konturerna af ett nytt land, Crocker land. Han säger därom,
då han skildrar huru han från de 600 m. höga förbergen på Grant
lands NV-kust i strålande solsken skådade ut öfver det istäckta polar
hafvet: »i NV upptäckte jag genom kikaren under lifligaste glädje de
otydliga hvita topparna af ett aflägset land, som mina eskimåer trodde
sig ha sett, då vi bröto upp från vårt sista läger.» Äfven ett par dagar
senare påstår han sig ha skymtat denna kust.
Söker man sammanfatta de vetenskapliga resultaten af resan, kan
man ej undgå märka Pearys brist på nödiga kunskaper för bedömande
af de besökta trakternas naturförhållanden. Så säger han exempelvis om
den svårtillgängliga kusten af Grant land, hvars geologi det har stort
intresse att få klarlagd (fossil äro funna vid Kap Hekla och vid Pearys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
