Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
västligaste punkt): »Då jag betraktade landskapet, var den plutoniska,
nästan vulkaniska karaktären hos detsammas bergarter påfallande. Ett
slag, som hade stor likhet med pimpsten och lava, var synnerligen
vanligt. Är det möjligt, att de båda snötäckta bergen bakom oss äro
slocknade vulkaner?»
Det får emellertid icke förnekas, att åtskilliga värdefulla rön blifvit
gjorda, såsom kartläggningen af Grant lands nordkust, meteorologiska
iakttagelser, tidvattensbestämningar, lödningar, studier öfver isen i
polar-hafvets centralare delar m. m.
G. A.
Erland Nordenskiölds expedition till Sydamerika. Den 22
februari afreste frih. Erland Nordenskiöld på en ny forskningsfärd. Med
Johnsonlinjen begaf han sig först till Buenos Aires och sedan därifrån
med järnväg till Salta, en liten stad i Norra Argentina, hvilken tjänade
som utgångspunkt för hans expedition 1901—1902. I Salta skola
mulåsnor köpas och den egentliga expeditionen utrustas. Dess första mål
blir St:a Cruz de la Sierra i Bolivia. Marschen mellan Salta och St:a
Cruz kommer att göras mycket långsamt. På flera punkter stannar
Nordenskiöld en längre tid för etnografiska arbeten och arkeologiska gräfningar.
De stammar, som under denna marsch skola besökas, äro Mataguayo, Vejos,
Noten, Chorote, Toba, Chiriguano och Tapiete. Från St:a Cruz göras
exkursioner i de öster om denna lilla stad belägna bergstrakterna dels
för arkeologiska arbeten, dels för rekreation. Möjligen göres ett försök
att komma i beröring med Siriono, hvilka äro ytterst skygga, hvadan
knappast stor utsikt förefinnes att lyckas. Visar det sig möjligt att få
tag i några Yuracaré, kända för sin ljusa hudfärg, så göres uppehåll äfven
hos dem. Från St:a Cruz begifver sig Nordenskiöld till Rio Guaporé. De
genom missionärers verksamhet tämligen eller fullständigt civiliserade Mojos,
Chiquitos och Guarayos komma under våren att studeras med hänsyn
till eventuellt kvarlefvande rester af deras gamla seder och bruk. Vid
Rio Guaporé lefva talrika indianstammar, bland hvilka märkas Palmella.
Från Guaporé kommer ett försök att göras att taga sig fram till Tapajoz,
hvarefter Nordenskiöld far nedför denna flod. Lyckas detta, kommer
han i beröring med talrika indianstammar, såsom Mundurucu, Parentintin,
Apiaka m. fl.
Framför allt kommer Nordenskiöld att sysselsätta sig med
antropo-geografiska forskningar samt studier af den andinska fjällkulturens gräns
mot öster. Resan är afsedd att räcka tre år. Den bekostas af
disponenten Arvid Hem marek, som äfven förut visat stort intresse för etnografiska
forskningar. Af generalkonsul Axel Johnson har Nordenskiöld erhållit fri
resa till Buenos Aires för sig och en honom medföljande kalfaktor.
Den svenska magellansexpeditionen på Falklandsöarna.
Expeditionens medlemmar ankoramo d. 26 oktober 1907 till Falklandsöarna,
där kandidat Halle och undertecknad gingo i land, under det att kandidat
Quensel fortsatte till Punta Arenas.
Med undantag af en exkursion, som kandidat Halle gjorde till Port
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
