Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högsta fjällsträckningen går fram. Att denna östliga placering av
vattendelaren är av jämförelsevis ungt datum, har man skäl att
antaga på grund av flera omständigheter. Bland annat ser man i de
dalsystem, som ge sitt vatten åt Ishavet, vissa drag, som antyda, att
delar av desamma vid sin anläggning tillhört de åt SO dränerade
dalarna. På flera ställen förekomma inne bland fjällen bidalar med
sydostlig riktning och med rester av dalbottnar på en nivå, som
motsvarar dalrester hos den närmaste åt SO lutande dalen.
Exempel härpå äro flera bidalar till Dividalen, Guovdajaures dal (NV
om Kilpisjärvi).samt dalar inom Rejsenälvens och inom Altenälvens
dalsystem. Här har ägt rum en omvändning, varigenom förut åt
SO dränerade dalsträckor erövrats av de västliga vattensystemen.
Gå vi ännu längre åt NO, finna vi vattendelaren på ännu större
avstånd från havet. Landet blir i det hela lägre, och det har av
denna orsak varit lättare för de åt Ishavet gående älvarna att skära
sig in. Tana samt Pasviksälven med Ivalojoki ha en annan
riktning, mera mot NO än de övriga. De ligga öster om höglandet
och ha även skurit sig längst in i landet.
I själva verket har även S om Torneträsk en omvändning
ägt rum, varigenom det västliga dräneringsområdet vuxit fram samt
vunnit mark och nederbörd på bekostnad av de åt SO gående
älvarna, fastän det ofta är svårt att spåra den gamla dräneringsan*
ordningen. Tydligt framträder denna bl. a. i Romsdalen. Man
finner där ett par bidalar, Vermedalen och Ulvåns dal, med
riktning åt SO men dränerade åt NV.
I det följande behandlas ett flertal dalsystem, vilka innehålla
sådana omvända dalpartier. Orsaken till, att jag företrädesvis hållit
mig till dessa vid undersökningen av de gamla denudationsytorna,
har varit bl. a. det förhållandet, att man i dessa dalar är i tillfälle
att iakttaga, huru dal generation erna från bägge hållen mötas.
Man kan alltså där draga slutsatser om vilka av de olika
generationerna, som tillkommit under samma perioder.
Från vissa delar av Norge föreligga undersökningar angående
reliefens utveckling, till vilka jag skall återkomma senare. Det torde
vara lämpligt att förut behandla några dalpartier och fjällslätter
för att underlätta uppfattandet av de föreliggande speciella problemen.
Inom Sverige äro blott ett fåtal undersökningar utförda över detta
ämne. Frågan om olika dalgenerationer behandlas emellertid i
Ham-bergs arbete om Sarekfjällen, där en summarisk översikt lämnas av
fjällslätternas och dalarnas höjdläge inom det undersökta området.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
