Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en mångfald närd horisontella rader av hopskjutna skarpkantade
block. På andra sidan av vattendelaren är moräntäcket däremot
slätare och blocken jämnare spridda. Smältvattnet från iskanten
kan tänkas hava utskurit dessa rännor, såvida de ej tillkommit förut,
medan landisen nådde längre åt NO, genom de subglaciala
vattnens arbete.
Den kanjon, Nieida avtse, som börjar ett stycke norr om
Tæno Muotka, torde ha uteroderats genom avloppet från någon
isdämd sjö. Att sådana existerat, ådagalägga sediment och terrasser
i dalgångarna på vattendelarens andra sida.1 Den nuvarande
vattenmängden i denna djupa ränna är ytterst obetydlig. Hela denna trakt
ligger på läsidan av de höga fjällen och får mottaga jämförelsevis
ringa nederbörd.
Fig. 5 återger Rejsenälvens ungefarliga höjd över havet, d. v. s.
höjden på det nu tjänstgörande älvläget. Det är genast tydligt,
att erosionen vid utformandet av detta flodläge icke hela tiden
arbetat till en och samma basnivå, utan att förändring i basnivåns
läge skett upprepade gånger. Man kan uppdela älven i tre
sträckor, vilka skilja sig åt genom mellanliggande forsar och fall.
Sedan basnivån för erosionen låg i höjd med den översta sträckan,
hava tvenne betydande sänkningar av densamma ägt rum. Utom själva
flodläget hava andra delar av de äldre dalgenerationerna blivit
bevarade och kunna ge upplysningar om de gamla dalarnas utseende.
De dalrester, som finnas kvar, kunna utgöras av:
i. Gamla dalar med hela dalbottnar i dalsystemets övre delar
och i bidalarna i dess nedre. Dessa medge en jämförelsevis
1 Förf. besökte denna trakt år 1902 och iakttog då rikliga lösa avlagringar dels i
dalgången, som börjar vid riksröset 301 och därifrån löper i ostlig riktning (särdeles
rikliga omkr. 5 km. SV om Vardoåive, vid bäcken från Somasjaur), dels vid Taeno
Muotka. År 1906 har V. Tanner studerat den förstnämnda dalgången och lämnat en
kartskiss över issjösedimenten i densamma (V. Tanner, Zur. geol. Gescli. d.
Kilpis-järvi-Sees in Lappland. Bull. comm. géol. de Finlande, N:o 20).
*3
O
f
é
Fig. 5. Rejsenälvens höjd över havet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
