Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vis god och fullständig bestämning av den gamla dalens vidd och
mogenhetsgrad samt dalbottnens höjd ö. h.
2. Dallister, d. v. s. avsatser, vilkas övre plan utgjort en del
av den gamla denudationsytan. Dessa lister följa de yngre dalarna,
och deras yttersta rand utmärker skärningslinjen emellan de bägge
dalgenerationernas ytor. Om dessa lister äro breda, så att, som ibland
är fallet, någon större del av den gamla dalbottnen är bevarad, ge
de gcd ledning vid bedömandet av den gamla dalens
utvecklingsgrad och höjd ö. h. Aro de smala, kan man endast göra
approximativa beräkningar.
3. Dalsporrar eller dalnäsor med bruten rygg, vilka visa, att en
äldre dal funnits, men knappast ge någon ledning vid bestämning
av den gamla dalbottnens höjd. Den efterföljande erosionen har
nästan fullbordat sitt arbete på den gamla dalens förstörande. Att
dalsporrens rygg kunnat bibehålla sin brutna form, beror på dess
läge, i det att den utgör en del av vattendelaren mellan bifloderna.
En tvärprofil av den dal, i vilken Rejsenälven löper på
sträckan närmast Rejsenvand, är återgiven i fig. 6. Alven ligger i en
vid dal, tillhörande den översta och älsta av de från NV i
Borsu-slätten inskurna dalgenerationerna. I det följande har jag om d enna
generation använt namnet Gurisgenerationen (efter Gurisjokk> vid
vilken densamma är väl utbildad). Strax innan Rejsenälven från
vänster mottager vattendraget i Nieida avtse, gör den en serie
forsar och fall, varefter dalen får ett annat utseende. Så långt upp mot
vattendelaren har den närmast yngre dalgenerationen hunnit. Ben
period, under vilken denna generations basnivå var den lägsta, har
jag kallat Gebaperioden (efter Gebajokk, vilkens dal från denna period
är särskilt iögonenfallande). Älven ligger nedom forsarna i en djup
kanjon med brant stupande sidor, ovanför vilka löpa ett par
breda dallister, utgörande rester av Gurissystemets dal, i vilken den
yngre är nedskuren. Bottnen i kanjon blir småningom något
vidgad och sidorna mindre stupande. Tvärprofilen får V-form, men
samtidigt kan man skönja en begynnande U-formighet, i det att
några av de framskjutande små datsporrarnas nedersta partier äro
bortskurna. Något längre norr ut blir U-formen ännu mera
utpräglad, med branta stup på några tiotal meter. Dalbottnen, som
utgö-res av det fasta berget obetäckt, är smågropig. Frambringandet
av såväl U-formen som smågropigheten i dalbottnen måste tillskrivas
en isström, som gått fram i dalen.
Ej långt norr om fjället Järta bildar älven Storfossen och tager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
