Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gurisperioden, då samtidigt med nivåförändringen en omvändning
av vattendragen inleddes.
Under Borsutiden gingo vattendragen åt SO, ungefär
vinkelrätt ut från fjällsträckningen. En fjällslätt utbildades, i vilkens
nord-fvästligaste delar nu äro inskurna fjordar och djupa dalar. Om dessa
dunnits till under Borsutiden och havet varit så nära som nu, hade
bräneringen tydligen bort vara annorlunda. Älvarna hade då icke
ehövt gå den långa vägen över Finnland. Ej* heller hade någon åt
SO lutande peneplän blivit utbildad. Under Borsutiden måste
kustbegränsningen ha varit en annan och landet haft större utsträckning
såväl i NV som i N och NO. Bredden på denna nu försvunna
landsträcka måste ha varit så stor, att den räckt till att under hela
Borsuperioden hindra konkurrens från detta håll om landet närmast
intill Borsuslättens gräns i NV. Om det mellan fjällslätten och
havet liggande landet varit mycket högt eller, tack vare struktur
eller andra förhållanden, haft särskild förmåga att hindra eller avleda
de inträngande dalarna, behövde ju bredden icke ha varit så stor.
I samband med den nivåförändring, som inledde Gurisperioden,
måste en bristning eller sättning ha ägt rum, genom vilken från
det gamla landområdet avskildes ett parti, som sänktes i betydande
grad. Denna landsänkning tillät de till havet i N och NV rinnande
vattendragen att skära sig ännu längre in i landet. Den
omständigheten, att en del av den Borsuytan skyddande fjällsträckningen
medföljde i sänkningen, torde alldeles särskilt ha gynnat de nya
dalarnas inträngande.
Sannolikt har den landhöjning1, som ägde rum närmast före
Guristiden, i likhet med de efter samma period följande varit
olikformig, uppgående till större belopp i de inre, sydliga delarna av
Finnmarken än i kusttrakterna i N och NO. Genom denna
olikformighet fick landet en svag lutning, vilken gynnade de älvar, som
löpte i denna riktning. Att Tana nått längre in i landet än
Altenälven, torde bero därpå, att landet vid Tana i det hela var lägre. Att
åter Tana nått väl så långt in som grannälvarna på andra sidan,
Pasviksälven med Inarijoki och Ivalojoki, Tuloma med Luttojoki
och Jaurijoki, torde stå i samband därmed, att stjälpningen åt NO
var kraftigare närmast höglandet.
Åt dalgenerationerna yngre än Guristiden har jag icke varit i
tillfälle att ägna någon större uppmärksamhet. På Magerös östsida
1 I det följande användas av bekvämlighetsskäl uttrycken landhöjning och land
sänkning, fastän det kanske är fråga om förändringar i havets nivå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
