Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de av Abiskojokk och Låktajokk (Rakasjokk) utskurna äro de mest
bekanta. Anledningen till deras utskärande ligger i en sänkning av
vattennivån i huvuddalen. Anmärkas bör, att det dalparti, i vilket
Abiskokanjon är nedskuren, icke torde tillhöra Muddusgenerationen
utan jämte dalstycket upp till några km. ovanför Nissonjokks
inflöde böra räknas till den nyss omnämnda yngre generationen.
Kan-jonbildningen kan tänkas vara en följd av de gamla floddalarnas
utgrävning till det bäcken, som nu hyser sjön. Vid utformningen
av detta bäcken torde en dalglaciär här, likasom i Rejsendalen och
även i andra dalar, ha varit verksam. Med utgrävningen har följt
ett bortskärande av bidalarnas nedersta partier, och det jämna fall,
som dessa bortskurna dalstycken hade, ersattes av en brant
sluttning, i vilken en kanjonbildning påbörjades. Därjämte sänktes den
lokala basnivån för de kanjonbildande älvarna, genom att ett parti
av huvuddalens botten nedanför den punkt, där biälven mynnade
in, likaledes blivit bortskuret.
Då man försöker sluta sig till tiden för dessa kanjonbildningars
uppkomst, har man först att taga i betraktande, huruvida de äro
postglaciala. En så omfattande vattenerosion i postglacial tid kan
man dock knappast ifrågasätta. I Rejsendalen finner man, såsom
i det föregående är påvisat, branta väggar av fast berg, vilka icke
kunna vara annat än rester av en kanjongeneration. Likaså äro i
det följande omnämnda ännu mera omfattande lämningar av
kanjon-generationer i Gudbrandsdalen och Romsdalen, vilka äro delvis
förstörda av isen och alltså icke kunna vara yngre än den sista
nedisningen. De postglaciala kanjons, som finnas i dessa dalar, äro
däremot av vida mindre storlek. De av Abiskojokk och av
Låktajokk utskurna kanjons* 1 äro så betydliga, att de alldeles avgjort
hellre böra jämställas med de icke postglaciala än med de
postglaciala. I Bardos Sördal i närheten av Torneträsks nordvästligaste
vik förekommer, såsom längre fram visas, en över 150 m. djup
kanjon, som utskurits av avloppet från en isdämd sjö i Torneträsks
dalgång. Befintligheten av denna djupa klippränna kan dock icke
anföras såsom skäl för, att Abiskojokks och Låktajokks kanjons
skola vara postglaciala, snarare tvärtom, ty om hela kanjondalen i
Sördalen är tillkommen under den sista avsmältningsperioden, visa
dess dimensioner, att Torneträskdalgången varit uppdämd en lång
1 Delar av Abiskojokks kanjon äro avbildade i Svenska Turistför. årsskrift 1903,
sid. 302, 1905, sid. 209, 1908, sid. 299; Låktajokks (Rakasjokks) kanjon är återgiven
i årg. 1903, sid. 303, 1904, sid. 329, 1905, sid. 214, 215.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
