Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Befolkningens fördelning på Gottland
Af Sten De Qeer.
(Härtill tafl. 5.)
Om folkmängdskartor. Det bör vara af det största intresse
för hvarje folk att någorlunda noggrant känna gränserna för sin
utbredning, växlingarna i befolkningens täthet samt beskaffenheten af
de i regeln starkt framträdande lokala anhopningarna af människor,
såsom i byar och större orter. Särskildt är det af vikt att skilja
»bygden» från alldeles obebodda trakter. Därigenom erhålles en
klarare uppfattning af de luckor, som finnas i befolkningens
utbredningsområde. Vår hvardagliga föreställning om Sveriges
folk-täthetsförhållanden är nämligen alltför mycket grundad på medeltalet
för hela landet, 12 invånare per kvadratkilometer, som vi jämföra
med det bördiga Frankrikes motsvarande siffra, 75. Hänföres
däremot folkmängden till den faktiskt bebodda arealen, försvinner den
stora skillnaden. Sverige har sålunda per kvadratkilometer åker
och äng 106 invånare, Frankrike 113, allt enligt uppgifter för
omkring år 1906.1
Den bästa uppfattningen af befolkningens fördelning inom ett
land erhålles genom lämpligt konstruerade kartor. Sådana ha
förfärdigats öfver skilda områden efter en mängd olika principer, i
växlande skala samt med olika beteckningar. Härvid kan
lämpligen hänvisas till den orienterande öfversikt af »De olika slagen af
folkmängdskartor», som K. J. Henrik Wittrock publicerat år 1905
i denna tidskrift.
Af alla folkmängdskartor bör man om möjligt fordra, att de
återgifva de karakteristiska drag i befolkningens fördelning, som
skalan tillåter, och att de ändock äro konstruerade efter en fullt
objektiv metod. Framställningen bör således icke vara beroende af
kartritarens mer eller mindre ingående kännedom om det afbildade
områdets naturförhållanden. Däremot är det hans uppgift att välja
1 Ut räknad t efter Gustav Sundbärgs tabeller i Carlsons »Skolgeografi.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
