Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ratzel1 påpekar också, att ingen större del af mänskligheten är ett
i rummet sammanhängande helt, intet folk bebor sitt land utan luckor.
En vida bättre bild af folkfördelningeii än en relativ karta
lämnar den topografiska. Gottland framställes där på fyra blad
(»23. Hamra», »31. Roma», »39. Visby» och det sammansatta bladet
»40. Fårö»), samtliga uppmätta år 1888 och utgifna i skalan 1 : 100 000.
Den topografiska kartan är i själfva verket så förträfflig äfven ur
befolkningssynpunkt, att det med skäl kan ifrågasättas, om det
lönar sig att utföra särskilda folkmängdskartor. Emellertid har den
topografiska kartan ju äfven andra viktiga uppgifter att fylla och
kan därför icke låta bebyggelsen framträda mer än det öfriga inne*
hållet. Det värdefulla antropogeografiska material, som finnes ned*
lagdt i de utsatta habitationerna, såsom gårdar och torp, försvinner
ofta mer eller mindre bland ortnamn och en massa andra tecken
med svarttryck. Man skulle kunna göra habitationerna mera lätt synliga
genom ifyllning med t. ex. röd färg. Den topografiska kartan är
likväl icke någon folkmängdskarta, ehuru den visar en viss analogi
med sådana enligt den absoluta metoden. Det är byggnadernas
och icke människornas antal som framställes. Man far ingen
uppfattning om, huru många invånare, som kunna komma på en gård eller
ett torp i medeltal, och icke heller vet man, huru stora växlingar
ett sådant medeltal kan vara underkastadt i olika trakter. Denna
osäkerhet jämte den bristande öfverskådligheten ur antropogeografisk
synpunkt torde berättiga ett försök att konstruera en karta öfver
Gottlands befolkning enligt följande »absoluta» metod.
Kartans konstruktion. Grundprincipen för den här bifogade
kartan, tafl. 5, är, att befolkningen återgifves med endast ett slag
af tecken, nämligen runda, röda prickar, som alla äro sinsemellan
lika stora. Hvarje prick betyder tio (10) människor2.
Vid kartans uppgörande ha de topografiska bladen tjänat till
underlag, och därifrån ha sockengränserna kopierats, om också
något förenklade. För vinnande af större redighet ha sålunda
obebodda, små skogsenklaver sammanslagits med omgifvande socken.
Vidare ha utom kustkonturen medtagits järnvägar, kyrkor, ett strök
af små bergknallar samt ett par myrar. Namn ha utsatts endast på
1 Anf. arb., sid. 88.
9 Detta tal måste afpassas efter kartans skala, så att det blir mindre, ju större
skalan är. Man skulle ju äfven kunna låta hvarje prick beteckna medelantalet invånare
per gård. På Gottland finge man då talet 6.9 (jfr. sid. 249), hvarför ett sådant
beteck-ningssätt bäst torde lämpa sig för en något större skala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
