Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
unförmlichen Grössen der sie darstellenden Kreisscheiben–––––––
störend wirken.» I synnerhet om större städer förekomma, torde
det vara både nödvändigt och lämpligt att göra en karta öfver
landsbygdens befolkning med t. ex. röda folkmängdstecken, samt
en särskild karta öfver städerna, där motsvarande tecken äro i en
mindre skala, t. ex. io eller ioo gånger för små, men med svart
fårg. För att lättare kunna ge en öfversikt af hela befolkningens
fördelning, böra båda kartorna tryckas på hvarandra och på ett
lämpligt topografiskt underlag.
Den topografiska kartan öfver Gottland ur folk fôr delningens
synpunkt. Gottlands folktäthet torde icke hittills varit föremål för
någon utförligare kartografisk framställning. Gustav Sundbärg1
jämför Gottland med Götalands svagare bebyggda trakter sålunda:
»Sistnämnda grad af folkmängdstäthet (5—20 personer per kvkm.)
karakteriserar äfven ett betydande område (mer än 30 000 kvkm.)
af Sydsverige, nämligen det s. k. småländska höglandet, söder om
Vättern, äfvensom ön Gottland, hvars folktäthet är, med hänsyn
till öns bördighet, öfverraskande ringa.» I samma arbete meddelar
Sundbärg en förträfflig relativ folktäthetskarta öfver Sverige i
skalan i : 8 500 000. Den är grundad på uträkningar för hvarje
kommun år 1895 men utvisar det oaktadt knappast något
karakteristiskt drag i den gottländska befolkningens fördelning. Hela ön är
tecknad med fargen 5—20 invånare per kvkm., så när som på
Klintehamns omgifning och ett annat litet parti, som har närmast
högre beteckning, samt Fårön, som fått närmast lägre. Äfven om
skalan varit större och haft flera färgschatteringar, så torde kartan
inte ens för Gottlands små socknar ha kunna lämna några
exaktare upplysningar med denna relativa metod sockenvis. I stort
sedt är nämligen Gottlands befolkning ganska jämnt fördelad, och
många socknar kunna ha liknande täthetstal. Inom hvarje socken
har man däremot en skarp skillnad mellan en mindre, tätt
befolkad »bygd» med kyrkan i socknens centrum å ena sidan, och å
den andra obebodda, periferiska »obygdsområden». »Obygd»
användes i det följande såsom motsats mot »bygd». I vissa trakttr
kunna sockenbygderna ha öfverhand, nå fram till hvarandra och
bilda ett sammanhängande nätverk kring de här mindre omfattande
obygderna, som då ofta blott upptaga några fa kvadratkilometer.
På andra ställen är obygden dominerande, omfattande breda bälten,
som kunna innesluta en eller annan isolerad, öartad sockenbygd.
1 Sveriges Land och Folk, sid. 96 och 95. Stockholm 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
