Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upphörde dock, innan vattendelaren blivit helt och hållet genomskuren
och någon sänkning av Torneträsks vattennivå börjat.
Det kan ifrågasättas, huruvida icke kanjonutskärningen fortgått
under mer än en glacial avsmältningsperiod. Om detta varit fallet,
skulle dalen varit utsatt för vittringen och det rinnande vattnet under
en eller flera interglacialtider samt för omformning genom isen under
en eller flera nedisningsperioder. Liggande mellan tvenne dalar, som
blivit omformade genom is, torde kanjondalen knappast ha kunnat undgå
en omformning, om densamma existerat före den sista nedisningen.
Någon utvidgning har emellertid icke skett. Ej heller har jag kunnat
Fig. 27. Gudbrandsdalen vid Holaker, mot väster. Dalbottnen vid, täckt av lösa
avlagringar. Älven ligger nedskuren i de i början av 1860-talet uttappade Lesjevandenes bottnar.
iakttaga några märken efter ispolering, men sådana kan man ju ej
vänta att finna, då den sista avsmältningsperiodens älv eroderat i
dalen. Om kanjondalen till någon väsentlig del utskurits redan före
den sista nedisningen, borde icke strandmärken förekomma på en
höjd mycket över den nuvarande vattendelarens nivå. Då nu sådana
blivit anträffade av Svenonius vid Torneträsks östra hälft, skulle
dessa antingen anses tillhöra en till den östra delen av ifrågavarande
dalgång begränsad isdämd sjö eller också tala för, att
kanjonutskärningen ägt rum under den sista landisens avsmältningsperiod.
Bardos Sördal har flerfaldiga gånger förekommit i litteraturen,
alltsedan Suess år 1884 gjorde en ridtur genom densamma. Han
tyder den gamla Gurisdalen såsom en glaciärbädd,1 medan såväl det
norr om densamma liggande lägre dalpartiet som den yngre, genom
1 Suess, Das Antlitz der Erde, II, sid. 425. Wien 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
