Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dalen från Borsutiden, längre ned efter älven i en dalbotten
tillhörande Muddustidens dalgeneration. Muddusdalen har, som fig. 32
visar, varit en brett V-formad dal, betydligt vidare än Lågens dal
från samma tid vid Rosten. Likaså är den efter Muddustiden av
Vinstra utskurna kanjon avsevärt djupare och bredare (omkring 25
m. djup och 60—70 m. bred nedanför Kvikne kyrka, se fig. 32, 33
och 34) än såväl Joras
kanjon som Lågens kanjon i
porten vid Rosten.
Vinstra mottar även
vattnet från Bredsjön och
Espedalsvand, vilket genom
Espa rinner ned till
Ols-tappen. Höjdskillnaden
mellan dessa sjöar är
endast några få tiotal meter.
Hela den långa sjösträckan
ligger i en dal från
Borsutiden, på sina ställen med
breda lister av en äldre dal.
Helt nära intill södra ändan
av Espedalsvand börjar en
yngre dalgeneration, vars
botten mycket snart ligger
mer än 100 m. under sjöns
yta och sedan ytterligare
sänker sig. Denna yngre
dal, som representerar
Muddustiden, följes under långa
sträckor av lister från den
äldre dalen jämte dalsporrar
med bruten rygg. Någon
kanjon i dalens nedre delar
kunde icke iakttagas, dock är det icke osannolikt, att en sådan
finnes, ehuru övertäckt av löst material. Mycket egendomligt ter det
sig, att älven böjer av åt vänster genom den trånga passagen
nedanför Nykirke kyrka i stället för att fortsätta rätt fram genom den
vida Saxumdalen. Möjligen är orsaken att söka i någon strukturell
svaghetslinje, varigenom en Vesleälvens biflod kunnat öppna en
port för Storälven.
Fig. 40. Romsdalen. Vermefossen vid Ormem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
