Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knappast varit större än vid Rosten. Kanjondalen, som
förekommer hos Jora, hos Lågen vid porten vid Rosten och hos Vinstra,
torde till största delen vara äldre än den sista istiden. De
betydligaste dimensionerna finner man hos Vinstras kanjon i partiet
nedanför Kviknebygden. Kanjonväggarna äro på vissa sträckor fullstän
digt bevarade, på andra åter är dalen vidgad och har bred botten.
Denna utvidgning torde väl få tillskrivas isens omformningsarbete.
Fig. 42. Romsdalen. Från Sæterbô säter, 6 km. N om Ormem, mot SO. Dalens
V-form framträder tydligt i de övre delarna av dalsidomas sluttningar, men bottnen är
täckt av lösa avlagringar. Jfr fig. 36.
De blottade klippartierna äro ibland polerade, men om av is eller
av vatten, kunde ej* avgöras. Hos Lågen vid Rosten och hos Jora
är kanjondalen ej så djup som vid Vinstra.
Gumælius1 och Rekstad2 ha satt utskärandet av klipprännan
1 GuM.hi.ius, Reseanteckningar från Norge. Geol. För. förh., Bd 5, sid. 120.
2 Rkkstad, Mærker efter istiden i Gudbrandsdalen. Arch. f. Mat. og Naturvid.,
Bd 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
