Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Rosten i samband med urtappningen av en postglacial sjö i övre
Gudbrandsdalen. Utan att vilja alldeles förneka möjligheten av ett
sådant utskärande, synes det mig dock sannolikast, att kanjondalen
vid Rosten är äldre än den sista nedisningen. Av samma ålder
torde även Joras kanjondal vara. Till denna åldersbestämning
torde man vara berättigad, om man jämför dessa kanjondalar
med de icke postglaciala kanjons, som längre ned äro beskrivna
från Romsdalen. Orsaken till kanjonbildningen ligger här, som vid
Abiskojokk och Låktajokk, i en sänkning av huvuddalens vatten
Fig. 43. Romsdalen. Från Fladmark mot Ö. Dalens V-form är tydligt
framträdande i den trånga passagen vid Dönfjället, vilkets sluttning synes till höger.
nivå, vare sig denna sänkning skett genom vattenerosion eller
genom isens arbete. Om kanjonutskärningen föranletts därav, att
isen utvidgat och fördjupat de nedanför liggande dalpartierna, skulle
denna utvidgning tydligen ha ägt rum före den sista nedisningen.
Romsdalen. Det är framhållet, att rester av Tuipalytan
förekomma kring Romsdalen så långt västerut som vid Troldtinderne.
Lågens Borsugeneration måste ha fortsatt åt V över den nuvarande
vattendelaren och nått åtminstone förbi Vermedalens mynning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
