Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dersökningen behandlade dalsystemen. Ett par exempel skola
särskilt framhållas.
En bland de hängande bidalarna i Rejsensystemet är Avevagge
(se hg. 3). I den gamla Gurisdalen har älven skurit ned en liten
kanjon, kanske 30 m. djup, vilken varit under arbete från den
tidpunkt, då huvudälven började sänkas mot Gebatidens basnivå, ända
till nu. Kanjondalen har ännu icke hunnit ned till den bottennivå,
som huvuddalen hade redan under Gebatiden. Inom
Romsdalssy-stemet finna vi ett liknande exempel vid Vermeån. Under den tid,
huvudälven fördjupade sin dal mot Gebatidens basnivå, medhann
biälven, Vermeån, endast att göra en mindre, V-formig inskärning i
dalsidan (se fig. 38).
Liknande förhållanden äro iakttagna inom de nedisade
områdena i Amerika. Från Kalifornien äro beskrivna1 * nedisade
dalsystem med hängande dalar. Överfördjupningen anser Russel icke
kunna bero på annat än vanlig vattenerosion. De viktigaste dragen i
reliefen ha tillkommit genom det rinnande vattnets verksamhet. Alla
de djupa kanjons och trängre dalarna äro resultat av det rinnande
vattnets arbete, men vissa av dem ha enligt Russel fatt sitt utseende
förändrat i samband med nedisningen och blivit U-formade. Man kan
i trakten vid Monosjön beräkna mängden av det moränmaterial, som
ligger framför en viss glaciär, och med tillägg av vad som kan ha
blivit bortsköljt och utbrett vid sjön räcker detta lösa material icke
på långt när att fylla upp den ifrågavarande dalen. Dalens rymd
beräknas till 5 eng. kubikmil, medan det lösa materialet framför
dalens mynning utgör endast Vso eng. kubikmil.
Överfördjupning synes sålunda vara normal för de unga, av
rinnande vatten utformade dalsystemen, och detta av Davis anförda
skäl för antagandet av en storartad iserosion bortfaller sålunda.
Isens egenskap att skydda den underliggande berggrunden mot
denudationen framhålles starkt av Heim3 och Riitimeyer8, vilka
anse, att under nedisningarna någon reliefutformning knappast ägt
rum. En liknande åsikt hyser Kilian4 *, som undersökt dalsystem
1 I. C. Russel, Quarternary history of Mono valley, California. United States
Geol. Survey’s Rep., 8:1.
1 Heim, Mechanismus der Gebirgsbildung, I, sid. 248. Basel J878. — Handbuch
der Glctscherkunde, sid. 386. Stuttgart 1885.
3 Rütimeyer, Über Thal- und See-Bildung. Basel 1869.
4 Ku ian, Notes sur le surcreusement des vallés alpines. Bull. soc. géol. de
France, (3) XXVIII, sid. 1003.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
