Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom Västalperna. Han anser dalarnas överfördjupning bero därpå, att
smältvattnet eroderat inom huvuddalens yttre del, medan isen låg och
skyddade de högt liggande bidalarna och den inre delen av
huvuddalen, som tillhörde samma dalgeneration som bidalarna. När
gla-ciärerna sedan tillväxte, fick V-dalen sin nuvarande U*form. Samma
förklaring har Frech1 använt för liknande förhållanden inom
Ostalperna. För de skandinaviska dalsystemen kan den dock icke
ifrå-gakomma. De V-formade, sedermera genom iserosion förändrade
dalarna äro icke till någon avsevärd del utskurna, medan isen täckte
den i högre nivå liggande delen av huvuddalen och bidalarna. Smärre
hängande dalar äro, såsom förut blivit visat, normala hos ett ungt
dalsystem, och någon annan orsak till överfördjupningen än vanlig
vattenerosion behöver ej tillgripas. Jämför map t. ex. den djupt
nedskurna Gebajokks dal (fig. i) med Avevagge (fig. 3), kan
orsaken till att den senare dalen icke blivit så djupt nedskuren som
den förra ej bero på skyddande istäcke, ty ingen rimlig anledning
finnes för isen att mycket längre tid ligga i Avevagge än vid
Ge-bajokk, utan måste helt enkelt vara den, att Gebajokk haft större
vattenmassa än det vattendrag, som flutit fram i Avevagge.
Det har förut i fråga om Rejsendalens omformning genom isen
framhållits, att denna varit dels en ställvis ganska betydande
utvidgning, dels en oftast icke synnerligen ansenlig fördjupning. För att
en isström skall kunna verkställa en utvidgning av det lägsta
partiet i en V-formad dal och ge U-form åt densamma, behöver den
ej tillerkännas någon större förmåga att genom direkt nötning lösrycka
berggrundsmaterial. Från dalsidorna nedrasa genom vittringen
lösgjorda bergmassor, vilka isen endast transporterar bort. I
dal-sidornas lägre delar, intill vilka glaciären ligger, kan vittringen
likaledes arbeta, tack vare sprickor och rämnor, och isströmmen
erhåller även därifrån last av material. För dalutvidgningen är isen
av största betydelse genom sin förmåga att bortföra det genom
vittringen lösgjorda materialet, så att nya berggrundsytor åter bli
tillgängliga.
Någon avsevärd dalfördjupning synes icke isen ha utfört, förrän
o
utvidgningen nått ett visst belopp. Åtminstone kan man i
Rejsendalen ännu nere i trakten av Vindelys, där dalbottnens vidd
ställvis är ganska betydlig, av talrika uppskjutande ryggar sluta, att
dal-trågets klippbotten ej ligger synnerligen djupt. Beträffande de nedre
1 Frech, Über das Antlitz der Tiroler Zentralalpen. Zeitschr. d. D. u. Ö.
Alpen-vereins, 34, sid. 20.
Ymer IÇOS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
