Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under en längre tid varit oförändrade. Om en sådan avjämning
förekommit, har den dock intet gemensamt med de i det föregående
behandlade fjällslätterna och dalgenerationerna, vilka alla ha ett
sådant utseende, att de måste anses tillkomna huvudsakligen genom
det rinnande vattnets arbete.
Huru fjordarna uppkommit, är en mycket debatterad fråga.1
De flesta författare, vilka behandlat detta ämne, medge, att
fjordsystemen i sin anläggning stämma överens med dalsystem utformade av
det rinnande vattnet. Anhängarna av en mera omfattande iserosion
anse, att glaciärisen har en mycket stor andel i dalarnas fördjupande.
Det synes emellertid föga sannolikt, att glaciärisen kunnat utöva en
så kraftig erosion, då den i Romsdalen och i andra dalar, vilka
ligga ganska djupt nedskurna, lämnat orörda kanjonväggar och rester
av V-formade dalpartier. Många av fjorddjupen ligga inom de till
Gurisnivån avjämnade lägre trakterna närmare havet. Om
iserosio-nen beror av de närliggande dalsidornas höjd, skulle man snarast
vänta, att erosionen varit mindre omfattande där än i de inre
nyssnämnda dalarna.
Fjorddalarna torde väl snarast, i likhet med andra dalgångar
inom de skandinaviska länderna, vara utmodellerade av det rinnande
vattnet, ehuru de sedermera blivit förändrade genom isen. Den
bäckenform, som fjordarna äga, kan till en del härröra av lösa
avlagringar. Senare påpekas vissa drag i havsbottnens relief
utanför den norska kusten, vilka torde böra sättas i samband därmedv
att landet under en tidrymd före istiden legat högre, så att
vattendragen kunnat skära sig djupare ned. Fjorddalarna representera
enligt denna uppfattning en generation av mycket omogna dalar.
Inom Lappland förekommer ett stort antal sjöar liggande
ungefar vid fjällområdets östra gräns, och liknande sjöar finner man
även längre i sydväst samt inom andra nedisade trakter utanför
Skandinavien. För att förklara utformningen av dessa sjöbäcken
har man tagit teorien om isens erosion i anspråk likasom för
förklaring av fjordarna. Dock äro sjöbäckenas dimensioner betydligt
mindre än jordarnas.
Av sina undersökningar har Ahlenius2 dragit slutsatsen, att de
1 Rörande olika fjordtyper och de om fjordarnas uppkomst uttalade åsikterna
hänvisas till O. Nordenskjöld, Topogr.-geolog. Studien in Fjordgebieten, Bull, Geol.
Inst. Upsala, Vol. IV: 2.
5 Ahlenius, Beiträge z. Kenntnis d. Seenkettenregion in Schwedisch-Lappland.
Bull. Geol. Inst. Upsala, Vol. V:i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
