Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjord- och fjälland skapet och förlägger isens verksamhet nästan
uteslutande till det senare. På fjällvidden finner Richter förhållanden
vilka han anser tala för en mycket omfattande iserosion. I
rundhällarna, de otaliga djupa klippbäckena, de vidbottnade dalarna,
i bristen på fullt färdigbildade floddalar med normala lutningsför
hållanden samt i förekomsten av vattendelare liggande i de öppna
dalarna ser Richter bevis for sin mening. »Detta är det sanna gla
ciallandskapet.» De av Richter åberopade förhållandena torde dock
kunna tolkas på ett annat sätt, som bättre förklarar uppkomsten av
fjällviddens ytform. De kvarstående rundhällarna kunna väl
knappast ådagalägga någon särskilt omfattande iserosion, lika gärna
motsatsen, och de djupa klippbäckena torde vid en undersökning fl
sitt djup något reducerat och ett icke obetydligt antal av dem
möjligen befinnas vara Uppdämda av löst material. De vida
dalbottnarna tillhöra, såsom i det föregående visats, äldre dalgenerationer
vilka nått en viss grad av mognad, och endast en obetydlig del av
deras vidd kan härröra av iserosion. Bristen på normala flodsystem
kan icke heller förvåna, om man tager i betraktande de talrika
höjningar som ägt rum.
De över landisen uppskjutande topparna ha däremot varit
utsatta för vittringen, och det lösgjorda materialet har ej legat kvar
och skyddat berggrunden, ty isen bortförde detsamma ganska snart.
Dessa toppar fingo den branta form, som kännetecknar även de
isutvidgade dalarnas sidor.
På en del fjäll ligga smärre glaciärer inne i en nisch med
branta väggar, en s. k. botten. En sådan är avbildad i fig. 23. Då
dessa bottenglaciärer arbeta på en jämförelsevis hög nivå, har det ej
ansetts nödigt att medtaga några iakttagelser angående desamma.
De kunna dock vara av en viss betydelse vid utskiljandet av olika
stadier i isens avsmältning. Reusch1 har från Skagastölstindernes
norra sluttning omnämnt en serie glaciärlägen, nu alla övergivna av
isen utom det översta.
Isen i bottnarna skrider nedöver och kan alltså bortföra de,
material, som ramlat ned på densamma eller blivit lösgjort i
dalsidorna invid isen. En fortgående utvidgning av nischen kan sålunda
äga rum och kanske även fördjupning. Richter2 har påpekat, att
bottenglaciärerna, vilka äro beroende av snögränsens läge, möjligen
kunnat avjämna fjällen till en platå, om de klimatiska förhållandena
1 Reusch, Norges Relief. Norges geol. UndersÖg. Aarbog 1900, sid. 158.
* Richter, anf. arb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
