Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom de nordliga delarna av kustområdet, visa juralagren på Andön,
varest Vogt1 konstaterat en efter juratiden skedd insänkning på
allra minst 600 m.
Enligt Nansen skulle undervattensplatån utanför norska kusten
vara utformad, medan landet i sin helhet låg högre, och detta skulle
ha skett under postmiocen tid. Det är i det föregående visat, att
under Tuipal- och Borsuperioderna vattendelaren legat längre åt
NV än nu och att det är sannolikt, att under dessa perioder
landet haft större utsträckning åt detta håll. Platåns utformning skulle
också icke kunnat äga rum förrän efter Borsutiden. Möjligen bör
denna platå jämställas med de insänkningar inom och intill
Fenno-skandia, i vilka Bottniska Viken, Finska Viken, Östersjön, Kattegatt
och Skagerrack nu ligga och vilka väl torde vara yngre än Muddusytan.
Den norska strandytan är en jämförelsevis ung bildning, därom
äro alla författare ense, vilka behandlat tiden för uppkomsten av
densamma.2 Hansen har framställt den hypotesen, att strandytan
skulle vara huvudsakligen utformad genom drivis, men det synes
som om denna förklaring ej räcker till. Ej heller har man funnit
skäl att antaga, att utformningen skett enbart under istiderna.3
Strandytans uppkomst måste tillskrivas bränningens arbete, och
utformandet måste ha skett under en sänkning av landet, ty varken
under en period, då landet legat stilla i förhållande till havsytan
eller varit statt i höjning, torde bränningen haft kraft att utarbeta
en så bred strandyta. Det ligger enligt min uppfattning närmast
till hands att antaga strandytan vara tillkommen under den sänkning,
som ägt rum efter fjordarnas utskärande. Om denna tid förefaller
väl kort, torde man böra erinra sig, att före denna tid en
avjäm-ning ägt rum till Gebanivån och sannolikt även i någon mån till
Rajsanivån och att sålunda, såsom jag förut påpekat, det vid
strandytans utformande av bränningen utförda arbetet ej behöver skattas
fullt så högt, som Vogt gjort.
En fråga, som är svår att avgöra, är frågan om
Rajsagenera-tionens åldersförhållande till fjordgenerationen. Havet har
åtminstone tvenne gånger varit i nivå med Rajsagenerationen, dels under
1 Vogt, Om Andöens jurafeh, N. G. U. Aarb. f. 1905, sid. 46.
2 Reusch, Strandfladen, N. G. U. Aarb. f. 1892—93; A. M. Hansen, om
Strandflaten, Arch. f. Mat. og Naturvid., Bd 17; Menneskeslægtens Ælde. Kristiania 1894—98;
Vogt, Sondre Helgeland, N. G. U. 29; Nansen m. fl.
8 Vogt, Söndre Helgeland, N. G. U. 29 sid. 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
