Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landhöjningen efter Guris- och Gebatiderna, dels under
landsänkningen efter fjordarnas utskärande. Vid vilket tillfälle det
huvudsakliga dalutformningsarbetet är utfört, är ej klart. Emellertid måste
väl strandytan, vilken sannolikt har tillkommit under landsänkningen
efter fjordarnas utskärande, anses tala för, att landet vid det senare
tillfället en lång tid legat i denna nivå och att Rajsagenerationen
åtminstone till en del är yngre än fjordarna.
Under vilken geologisk period de älsta denudationsytorna
utformades, är ej möjligt att avgöra. Sannolikt äro dessa ytor från
tertiärperioden eller gå möjligen så långt tillbaka som till krittiden.
Så långt tillbaka som till juraperioden kunna de ej gå, ty de marina
avlagringarna på Andön visa, att under denna period havet legat
vida längre åt SO än som kan antagas ha varit förhållandet under
Borsu- och Tuipaltiderna. Resterna av de åt SO lutande
denudationsytorna från dessa tider ligga, såsom förut är framhållet, så
långt åt NV, att det nuvarande kustbältet och en del av Atlantens
och Ishavets nuvarande område måste ha varit land. Rörande
den sänkning, som ägt rum mellan Borsu- och Gurisperioderna,
ligger det nära till hands att sammanställa den med de
sänkningar, vilka i västra Europa och närliggande delar av nuvarande
Atlantiska havets område försiggått under miocentiden, d. v. s.
under mellersta delen av tertiärtiden, i samband med vulkaniska
utbrott. En sådan sammanställning är redan gjord av Gunnar
Andersson1 i fråga om uppkomsten av förkastningarna i
Mälare-trakten. Dessa torde dock i allmänhet vara av senare datum än
den ifrågavarande stora sänkningen i NV. Mälareförkastningarna
hava avklippt åt SSO löpande dalar, vilka äro nedskurna i den
gamla denudationsplatån, och denna kan icke vara äldre än
Muddus-tiden utan tillhör antagligen just denna tid. Det är emellertid
tydligt, att om någon sänkning skall sammanställas med de
mio-cena nivåförändringarna i norra Atlanten, bör det vara just den av
mig påvisade.
De yngsta dalbildningarna härröra från kvartärtiden ; en del av
dem torde vara interglaciala. Så synes vara fallet med ett antal
kanjons, vilka icke kunna vara postglaciala. Sådana äro omnämnda
från Abiskojokk och Låktajokk vid Torneträsk samt från Romsdalen
och Gudbrandsdalen. Kanjonbildningarna torde i många fall kunna
sättas i samband med en under en nedisning försiggången omformning
1 Gunnar Andersson, Mälaretrakternas geografi, Ymer 1903, sid. 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
