Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av ett nedanför dessa kanjons liggande dalparti, och det är av denna
orsak sannolikt, att kanjondalarna icke äro äldre än den tidigaste
nedisningen.
De olika denudationsperiodernas långvarighet kan avläsas på de
under desamma frambragta dalarnas form. Det torde icke vara
utan intresse att göra ett försök att beräkna ungefar huru lång tid
utskärandet av en viss dal allra minst måste ha tagit. Vi välja
Geba-jokks dal (se fig. i) inom Rejsensystemet. Under Gurisperioden har
Gebajokk utgrävt en mycket vid dal med svagt sluttande sidor,
mot vilken den yngre dalen gör en skarp kontrast. Denna yngre
dal är bildad under tvenne perioder med olika läge av basnivån.
Under den senare av dessa utskärs endast en smal, kort kanjon,
resten härrör från den föregående perioden. Ëfter istiden har en
mindre ränna blivit utskuren. Att i år eller årtusenden direkt
uppskatta den tid, dessa dal bildningar tagit, är icke möjligt. Man
får inskränka sig till att söka taxera de olika denudationsperiodernas
relativa långvarighet och sedan på ett ungefar söka bestämma den
absoluta tidrymden för en av perioderna.
Tvärsektionsarean hos dalbildningen från Guristiden blir, om
man antager, att Borsudalen legat 150 m. högre än Gurisdalens
botten, åtminstone 750000 kvm. Gebadalens area under
Guris-bottnen kan sättas till högst 75 000 kvm. Dimensionerna av
Rajsa-generationens dal känner jag ej så noga, att någon siffra kan anges,
men tvärsektionsarean torde icke uppgå till r/io av Gebadalens.
Allt detta gäller endast dalgenerationerna vid nedersta delen av
Gebajokk. Den postglaciala erosionen är ytterst obetydlig och
utgör väl icke */5 av Rajsatidens erosion i denna dal. Om vi sätta
den postglaciala dalens sektionsarea = 1, skulle vi fa ungefär
följande förhållande, 1 : 5 : 50 : 500. Då äro värdena så tilltagna, att
någon överskattning av de äldre dalarnas storlek ej kan befaras. Vid
uppskattningen av den tid, dalarnas utformande tagit, böra vi
vidare taga i betraktande, att det är den sista avjämningen, som
drager den längsta tiden. När dalsidorna fått svag lutning, går
materialbortförandet långsammare än i början. Om vi behålla
proportionen 1:10 mellan Gebadalens och Gurisdalens areor och använda
dessa siffror för att jämföra tidrymderna, underskatta vi
Guris-tidens längd högst betydligt. En uppskattning i år av den
postglaciala tiden är gjord av Hansen1. Hans siffra är 9000 år,
1 Hansen, Menneskeslægtens Ælde. Kristiania 1894—97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
