Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom de centrala partierna motsatta förhållanden föranleda
uppkomsten af en lagun. På detta sätt skulle ringrefven eller atollema
bildas. Samma förklaring gäller för strandrefvets omdaning till
vall-ref. Korallrefvens utvecklingshistoria är sålunda möjlig att följa
äf-ven utan antagandet af förskjutningar hos vattenytan. Stor vikt
lägger Murray dessutom på strandrefvens tillväxt utåt genom
uppgrundande af vattnet utanför refven medelst det från dem själfva
erode-rade materialet.
Modifikationer af de nu framhållna motsatta åskådningarna
angående förutsättningarna för korallrefvens uppkomst ha framställts af
Guppy, som lägger stor vikt vid de vulkaniska företeelserna på
hafs-bottnen och dennas höjning i samband med en veckning af
aflag-ringarna därstädes. En annan väg har Al. Agassiz gått.
Under sina tjugoåriga studier öfver korallrefven har denne framstående
amerikanske forskare besökt och studerat flera korallref inom jordens
olika delar än väl någon annan. Han lägger hufvudvikten på
abra-sionen och erosionen af kustområdet genom vågor och strömmar,
hvarigenom submarina abrasionsplatåer tänkas uppstå, ägnade att tjäna
som underlag för korallrefven, hvilkas ytterligare utformning står i nära
samband med bränningarna och strömmarna. Endast för enstaka fall
anser han Darwins teori vara riktig.
Striden blef liflig mellan anhängarna af Darwins och Murrays
teorier, och det är just den vidgade kännedomen om korallrefvens
beskaffenhet m. m., som häraf blifvit en följd, såsom nu i korthet
skall beröras.
Den första fråga, som möter, är denna: hur äro refven byggda,
bilda korallstockarna en tät och hård kalkmassa hela refvet igenom ?
Så trodde man förr oftast vara fallet, men senare tidens
undersökningar ha gifvit ett helt annat resultat. Langenbeck säger: »man
kan i våra dagar t. o. m. uppställa satsen: det finnes inga
korallref, d. v. s. i den mening man förr tog detta ord, då man
därmed förstod ett sådant, som väsentligen eller hufvudsakligen var
uppbyggdt af stockbildande korallpolyper.» Det har nämligen visat
sig, att korallerna, äfven om man i zoologiskt afseende fattar detta
ord så vidsträckt som möjligt, i refven träda tillbaka i hög grad
för andra kalkafsöndrande organismer. De viktigaste af dessa äro
kalkalger och foraminiferer. Särskildt de förra äro rikt
representerade, i all synnerhet släktena Halimeda och Lithothamnium.
Endast inom en ganska sällsynt form af ref äro koraller (asträer och
meandriner) de viktigaste kalkafsöndrarna. Exempel härpå äro vissa
Ymer içoS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
