Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvar träffas till 50—60, ja ända ned till 90 m., men någon betydelse
för refvens uppkomst äga de icke. De delar af refven, som ha
koraller att tacka för sin uppkomst, måste sålunda ha
uppstått på ett vatten växlande i djup från o—30 m. Ej heller
kalkalgerna, hvilka för sin assimilation äro beroende af ljuset, förmå
lefva på mycket djupt vatten; 70—90 m. torde varade retbyggande
kalkalgernas nedre gräns, äfven om vissa lailiknande litotamnier äro
iakttagna lefvande på ända till 360 m. djup.
Fig. 5. Parti af Madreporalagunen vid Port Denison i det australiska barriärrefvet.
Korallerna utgöras så godt som uteslutande af Madrepora convexa. I det lugna vattnet
mellan korallbankarna odlas pärlmusslor, spongier och andra ekonomiskt exploaterbara
hafsdjur. (Efter Saville-Kent.)
Under sådana förhållanden blir en af kärnpunkterna i hela
problemet om korallrefvens bildning att afgöra, om det finnes ref med
en så mäktig fast kärna af korallstockar, som man förr antagit. Är
detta fallet, gifves ingen möjlighet att komma ifrån det darwinska
antagandet om dessas bildning under en positiv fas af förskjutning
mellan land och haf, denna må nu ha skett genom en sänkning af
jordskorpan eller en höjning af hafsytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
