Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. En yngre period med vulkaniska utbrott, såväl submarina,
i följd hvaraf vidsträckta bankar uppstodo inom korallifszonen, som
supramarina, hvilkas lavamassor öfvertäckte de höjda refven och
delvis förstörde dem. Denna period åtföljdes af en förökad refbildning,
i det att genom den vulkaniska verksamheten uppstodo nya,
lämpliga byggplatser för korallerna. Laguner bildades och utvidgades
genom kraftiga strömmar.
6. Sänkningsperiod, som troligen fortgår alltjämt. Denna
underlättar den nyssnämnda lagunbildningen samt erosionen. Alla de
gamla refven, som befinna sig i hafsytan, tillväxa och nya uppstå
utmed stranden.
Såsom synes äfven af denna schematiska öfversikt, är det en
invecklad serie af i hvarandra gripande, under lång tid fortgående
förändringar, som ledt till uppkomsten af en del af Fidji-gruppens
invecklade refsystem. I ett och annat afseende ha de skilda forskarna
icke ännu blifvit ense, något som antyder, att förhållandena varit ännu
mera komplicerade än här förutsatts.
Bland jordens otaliga korallöar finnes knappast någon, som
ådragit sig så liflig uppmärksamhet som Funafuti. Denna är en stor
atoll i Ellice-gruppen. Hit sände 1896 Royal Society i London,
som enligt i England gängse bruk tillsatt en kommitté af sakkunniga
för att söka klargöra korallrefsproblemen, den första af sina
expeditioner. Denna följdes af nya expeditioner de bägge följande åren.
Arbetena leddes på ett synnerligen framgångsrikt sätt af prof. E.
David i Sydney. Utom de till betydande djup gjorda
djupbormin-gama utfördes äfven ingående undersökningar öfver fauna och flora,
topografi, geologi m. m., och en karta i 1 : 4800 uppmättes.
Härigenom torde Funafuti vara den bäst kända af alla korallöar, desto
mera som ett antal andra forskare för studier besökt ön, så att om
densamma uppstått en stor och omfattande litteratur. 1
Funafuti (fig. 7) är, räknadt från söder, den tredje i ordningen af
Elli-ceöama och belägen 8° 30’ s. br. och 1790 13’ östl. längd. Jämte
systeröarna höjer den sig alldeles isoleradt, med en längd af 14,$ och
en bredd af 10 sjömil, ur ett 5 000 m. djupt haf. Basen utgöres
sannolikt af en krater. Atollen sänker sig först ganska flackt till
ett djup af 22—26 m., därpå brantare till 64 m., hvarefter följer
ett nästan tvärbrant (70—90°) stup ned till 260 m. På större djup
1 Se litteraturförteckningen i uppsatsens slut. Utom kommitténs rapport må
framhållas arbeten af Hedley, Gardiner, Agassiz samt Langenbecks uppsats af 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
