Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur,
Anna Sandström, Natur och arbetslif i svenska bygder. I. Götaland. P.
A. Norstedt & Söners förlag. Stockholm 1908. 304 sidor. Pris
2 kronor.
Fröken Sandströms bok är egentligen afsedd för skolbruk, men
jag hoppas dock, att den får en långt vidsträcktare spridning, ty en så
intim och lefvande framställning af vårt lands olikartade natur och
nä-ringslif har knappast förr sett dagen. Det är med uppriktig beundran
jag erkänner, att förf. på ett mästerligt sätt förstått framhålla moderna
geografiska synpunkter, särskildt orsakssammanhanget mellan en trakts
geologiska byggnad och dess näringar, och mestadels gör skildringen
intryck af att hvila på egna iakttagelser. Boken innehåller föga af
allmänna omdömen och resonemanger, utan läsaren föres i stället omkring
på skånska slättbygden, ut på Smålands mossar, till Bohusläns fiskelägen
o. s. v. På ett klart och lefvande sätt visar förf., hur människan
anpassat sitt arbete efter och tillgodgör sig de växlande naturliga
hjälpkällorna, samt ådagalägger, huru landskapet i och genom sin geologiska
byggnad erhållit de egenskaper, som äro af vikt för de olika
näringsgrenarna. Förf. nöjer sig sålunda ej med att t. ex. omtala, hurusom Skånes
morän är fruktbarare än Smålands och att dess jordbruk därför står
högre, utan för läsaren till en geologisk profil i Limhamns kalkbrott,
sid 39. »Här är ett bra tillfälle att få se, huru den fruktbara skånska
jorden ser ut i sitt innandöme. Vi gå på trappor ned på bottnen af
stenbrottet, där det har bildat sig små vattenpölar, som lysa alldeles
ljusgröna mot kalkgrunden. Och så se vi uppåt på brottets väggar.
Öfverst ligger den mörka växtmyllan, sedan kommer ett lager af lera,
blandad med sand och stenar. Nu få vi riktigt se den feta skånska
leran, i hvilken säden och hvitbetorna frodas så ypperligt. Och här
syns det, att det finns stenar i den, hvilket man inte annars ser, därför
att de, som legat öfverst i marken, blifvit bortplockade. Leran är
gulaktig till färgen och skiljer sig mycket tydligt från berget, som ligger
under, ty det består af kalksten och har en ljusgrå färg. Det är ett
bra tjockt lager af lera, väl halfannan meter, så att växterna ha god
plats för sina rötter. Man kunde tro, att de där stenarna, som ligga
kringströdda i leran, skulle vara endast kalkstenar, men så är det inte,
utan vi finna alla möjliga slag af andra stenar, såsom sandstenar och
stycken af granit och porfyr. Geologerna känna igen alla dessa olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
