Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de flesta läsarna troligen äro okunnniga. — Förf. synes vilja skära alla
Sydamerikas folk öfver en kam beträffande deras oförmåga att utnyttja
de naturliga hjälpkällorna, ett omdöme som förefaller orättvist gentemot
t. ex. argentinarna, som ju befinna sig i’ lifligt framåtskridande och
absolut icke förtjäna beskyllas för »tröghet och håglöshet». I sista
kapitlet diskuterar förf. fördelar och olägenheter af sjösänkningar och
torrläggningar i vårt eget land. Härtill vill jag endast anmärka, att det, med
tanke på frostdikningsfrågans nuvarande läge, varit försiktigast att icke
bygga hoppet om kolonisation i Norrbotten på klimatförbättring genom
myrutdikning. Om alltså ett och annat efter ref:s mening bort vara
annorlunda, så är dock boken i sin helhet synnerligen välskrifven och
intressant. Per Stolpe.
J. Herrmann: Die Fahrt nach dem Ob und dem Jenissej im Jahre 1905.
Annalen der Hydrographie und maritimen Météorologie, 1906, h. 5.
Ofvannämnda uppsats redogör tämligen* ingående för en expedition,
som bildar ett icke oviktigt led i utvecklingen af problemet om
användbarheten af sjövägen norr om Europa och Asien i handelns och
samfärdselns tjänst. Ett kort omnämnande af densamma torde därför
speciellt i vårt land icke vara utan intresse.
Under det rysk-japanska kriget var det för den ryska regeringen i
hög grad nödvändigt att förbättra förbindelserna med den aflägsna
krigsskådeplatsen. Tvenne vägar ansågos härför särskildt möjliga, nämligen
dels byggandet af dubbelspår å den transsibiriska järnvägen, dels
anläggandet af en kanalförbindelse tvärs genom Sibirien medelst utnyttjande
af de ost-västliga bifloderna till de stora sibiriska hufvudfloderna och
öfvervinnande af vattendelarna medelst järnvägar. Båda dessa planers
realiserande blef också beslutet. Kanalen skulle på en sträcka af c.
4 000 km. framgå parallell med och på c. 60 km. afstånd från den
transsibiriska järnvägen, och de nödvändiga järnvägslinjerna skulle uppgå
till en längd af c. 350 km. Det var för att till arbetsplatsen forsla
den mängd material, som behöfdes för dessa företag, utan att härför
behöfva taga i anspråk den redan förut öfveransträngda
järnvägsförbindelsen, som ifrågavarande expedition utrustades. Ehuru kriget
sommaren 1905 slutade, blef densamma fullföljd speciellt i ändamål att forsla
material för anläggningen af dubbelspåret. Realiserandet af kanalidén
torde åter ha blifvit uppskjutet.
De svenska Jenissejfärdema under Nordenskiölds ledning, år 1875
med fångstskutan Pröven och 1876 med ångfartyget Ymer liksom
Vegafärden, hade ju till ett af sina främsta ändamål att visa, hurusom
sjövägen norr om den eurasiska kontinenten vore möjlig att praktiskt
utnyttja. Beträffande den västliga delen af denna väg, den öfver
Mur-manska och Kariska hafven till mynningen af Jenissej, ha också efter de
banbrytande svenska expeditionerna ett flertal resor uppvisat dennas
användbarhet för samfärdseln, och man torde kunna påstå, att den
erfarenheten vunnits, att, äfven om förhållandena olika år betydligt växla, det
likväl är möjligt att hvarje år framtränga genom det så länge för
ofar-bart ansedda Kariska hafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
