Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna expedition, säkerligen den största, som utrustats, bekräftar
denna erfarenhet och har dessutom genom flera rön gagnat speciellt
den praktiska navigeringskonsten i dessa trakter. Den utgjordes af den
bekanta isbrytaren Yermak och mätfartyget Pachtussov såsom
chefsfartyg samt icke mindre än 22 andra fartyg af olika slag, lastångare,
bogserfartyg och segelpråmar, dels ryska, dels förhyrda i England och
Tyskland. De smärre skulle från de större öfvertaga transporten
uppför Jenissej till Jenisseisk och stanna där.
Uppsatsen skildrar rätt detaljeradt de olika fartygens färder o. d.
efter skeppsberättelserna, och det är icke meningen att här närmare
ingå därpå. Färden togs genom Jugor Scharr, såsom i allmänhet varit
fallet, detta ehuru det är ett välkändt faktum, att isförhållandena här äro
de sämsta och att det nordligare Kariska sundet från denna synpunkt
är att föredraga. Orsaken är emellertid, att Jugor Scharr-förbindelsen är mera
känd och sundet noggrannare kartlagdt än det Kariska. Olägenheten
af ett längre eller kortare uppehåll till följd af isen i Jugor Scharr anses
därför vara att föredraga framför risken af grundstötning. Ehuru
expeditionen i sin helhet inträffade vid Waigatsch vid mynningen af
Jugor-sundet så sent som den 29 augusti, kunde den först den 3 september
taga sig fram genom sundet, som då var tämligen isfritt. De till sundet
först anlända fartygen hade då nära 14 dagar hindrats af isen att
komma fram. För jämförelses skull må nämnas, att Vegaexpeditionen
så tidigt som den 31 juli framkom till denna plats och då fann Jugor
sundet isfritt.
Tvenne af expeditionens fartyg stötte på västsidan af Waigatsch på
grund, bland dem Yermak. Denne kom sedermera loss men hade lidit
sådana skador, att den ej kunde fullfölja färden utan i stället måste
återvända för att repareras.
Färden öfver Kariska hafvet gick sedan utan hinder; de flesta
af fartygen tvingades, som vanligt, att hålla kursen långt sydligt mot
Yalmal och därefter mot norr och ej styra direkt på Beli Ostrow, där
man nästan alltid uppehälles af den kringdrifvande isen. Denna bildar
ett flak af större eller mindre storlek, allteftersom förhållandena äro
ogynnsamma eller gynnsamma, hvilket ligger närmare intill — ofta
spärrande — eller längre från Jugor-sundet, beroende på huruvida
nordostliga eller västliga vindar råda. Den 7 sept, hade expeditionen nått
Jenissejmynningen och den 13 den bestämda landningsplatsen vid
Luko-waja Protoka. Här lossade de större fartygen sin last, som öfvertogs af
de smärre, hvilka sedan framkommo till Jenisseisk den 23 oktober. Redan
följande dagen började floden härstädes tillfrysa. I allmänhet kan om
isförhållandena i Jenissej sägas, att bukten tillfryser mellan den 13 okt.
och den 22 nov., mynningen mellan den 13 okt. och den 1 nov. och
floden vid Jenisseisk i medeltal den 17 nov.; isen bryter upp vid
sistnämnda plats den 7 maj, vid mynningen mellan den 24 juni och den
2 juli samt i bukten mellan den 22 juni och den 13 juli.
De större fartygen anträdde återfärden samma år den 24 sept.
En af de stora engelska transportångarna måste emellertid öfverges, då
den stött så fast på grund å en flodbank, att den ej kunde tagas loss.
Ymer /çoS. 2 I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
