Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålles upplyftadt i röret AC, så skulle, enligt hvad man hittills
trott, den kraft, som öfvervinner kvicksilfrets naturliga sträfvan att
falla ned, befinna sig inuti kärlet A£ antingen hos tomrummet eller
ett ytterst förtunnadt ämne däri ; men jag påstår, att ämnet är
utanför och att kraften kommer utifrån. På ytan af den vätska, som
är i skålen, tynger en 50 mil hög luftmassa; men är det likväl icke
märkvärdigt, att kvicksilfret, som hvarken har böjelse eller
obenägenhet att vara i röret, intränger däri och stiger just så högt, att
det håller jämvikt mot tyngden af den yttre luften, som tvingar
det uppåt? Än mer, vatten skulle i ett dylikt men mycket längre
kärl stiga ända till 18 alnars höjd, d. v. s. så mycket mera än
kvick-silfver som kvicksilfver är tyngre än vatten och sålunda också hålla
samma motkraft i jämvikt. Förklaringen bestyrkes också af det
samtidiga försöket med kärlet A och röret B, i hvilka kvicksilfret
alltid stannade på samma nivå AB, ett säkert tecken, att kraften
icke var invändig; ty i sådant fall skulle den varit större i kärlet
AE, hvarest fanns mera af det där förtunnade ämnet, och dess
dragningskraft i följd af den större förtunningen borde varit mycket
större än i det lilla rummet B. Sedermera har jag försökt att
enligt denna princip förklara alla de företeelser, som hittills tillskrifvits
afskyn för tomrum, och jag har ännu icke funnit något fall, där det ej
lyckats väl; jag vet, att Ni torde göra många invändningar, men jag
hoppas också, att eftertanke skall vederlägga dem. Likväl har det icke
lyckats mig att vinna mitt hufvudändamål, nämligen att medelst
instrumentet EC få veta när luften var tätare och tyngre och när den
var tunnare och lättare, emedan nivån AB ändrar sig också af en
annan orsak än jag först trodde, nämligen af värme och köld, och
det i hög grad, alldeles som om kärlet AE vore fullt med luft.»––-
Af detta bref se vi, hvilken skarpsinnig forskare Torricelli var.
Han var under de följande åren af sin korta lefnad sysselsatt med
matematiska problem och dog tyvärr redan 1647 vid 39 års ålder.
Redan år 1644 blef hans uppfinning känd i Frankrike genom ett
bref från Ricci till pater Mersenne, som samma år besökte
Torricelli i Florens och där såg honom själf utföra försöket. Men först
sommaren 1646 utfördes Torricelliska försöket i Frankrike, nämligen
i Rouen af Pierre Petit, emedan man ej förr lyckats fa passande
glasrör. Från honom fick Blaise Pascal kännedom om saken och
anmodade år 1647, sannolikt på förslag af Cartesius, sin svåger
Périer att göra försöket både i staden Clermont och på toppen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
