Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det närbelägna Puy de Dôme för att se, om ej kvicksilfverpelarens
höjd vore lägre på bergets topp än vid dess fot.1 Försöket
utfördes af Périer den 19 sept. 1648 och utföll såsom man väntat: mot
en höjdskillnad af omkring 500 toises (= 975 meter) svarade en
skillnad i kvicksilfverhöjd af 37V2 linjer (= 79 mm enligt det mått,
som Pascal bifogat sin skrift), i det att kvicksilfverhöjden i Clermont
var 26 tum 3x/2 linjer (= 665 mm) och på bergstoppen 23 tum 2
linjer (== 586 mm). Alltsammans är skenbarligen utfördt med största
omsorg, men likväl icke med Torricellis skarpsinne och klara
omdöme, ty både Pascal och Périer ha alldeles förbisett hvad
Torri-celli såg, nämligen att kvicksilfverpelarens höjd på en och samma
ort ändrar sig dels i följd af lufttryckets ändringar, dels i följd af
temperaturens inverkan på instrumentet. Périer uppger t. o. m., att
det kärl, som han före sin bestigning af Puy de Dôme hade
uppställt i Clermont, »ej undergått någon förändring under hela dagen,
ehuru vädret var mycket ostadigt, än klart, än regnigt, än dimmigt
och än blåsigt», hvilket låter mycket osannolikt. Afven dagen därpå
säges kvicksilfverhöjden ha varit oförändrad. Likaså uppger han,
att kvicksilfverhöjden var densamma på olika ställen af bergstoppen,
nämligen inuti det lilla där belägna kapellet och under bar
himmel, vid vackert väder samt i regn och dimma. Pascal
drager ur försöket t. o. m. följande orimliga slutsats (1. c. p. 17) »det
är ett medel att få veta, om två orter äro på samma nivå, d. v. s.
på lika afstånd från jordens medelpunkt, eller hvilken af båda är
högre, huru aflägsna från hvarandra de än må vara, ja, t. o. m.
om de skulle vara antipoder, något som väl vore omöjligt enligt
hvarje annan metod.» Afven Torricelli hade, såsom af hans bref
till Ricci framgår, förutsett, att lufttrycket aftager uppåt, men icke
därur dragit några förhastade slutsatser.
Snart blef barometern, såsom Torricellis rör kallades af Robert
Boyle år 1666, allmänt känd bland de lärde,* * och man (äfven
Pascal och Périer) upptäckte, att dess ändringar stå i nära
samband med väderlekens växlingar, hvilket naturligtvis i hög grad
bidrog till dess spridning och användning i dagliga lifvet särskildt
bland landtmän och sjömän. Engelsmännen synas härutinnan gått i
1 G. Hellmann, Neudruckc etc. N:o 2. Biaise Pascal, Récit de la Grande
Expérience de l’Equilibre des Liqueurs, Paris 1648. Berlin 1893.
* Samtidiga barometeriakttagelser gjordes 1649—1651 i Stockholm af Cartesius
och Chanut, i Clermont af Périer och i Paris af en dennes vän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
