Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dens variation blifvit införd i barometerformeln af Laplace ’ redan i
början af 1800-talet, har denna rättelse icke blifvit af fysici anbringad
förrän på 1870-talet1 * 3 och af meteorologerna icke allmänt införd
förrän år 1901; de engelska meteorologerna uraktlåta fortfarande att
rätta detta fel. Det är visserligen föga störande, då det endast
långsamt varierar från en ort till en annan, men dess storlek uppnår
dock från ekvatorn och till en af polerna vid 760 mm
barometer-höjd ett värde af 3,94 mm. Man har öfverenskommit att som
nor-maltyngd antaga tyngdens storlek vid 45° bredd och hafsytan och
reducerar numera alla barometerhöjder, som skola jämföras, till
denna tyngd2. Rättelsen vid ekvatorns hafsyta blir alltså för 760
mm barometerhöjd —1.97 samt vid hafsytan i en af polerna +1.97
mm. Rättelsen för tyngdens aftagande uppåt utgör för 670 mm
barometerhöjd på 1000 meters höjd öfver hafsytan blott o,2 mm
och är således af mindre betydelse. På samma sätt har också luften
olika tyngd vid olika breddgrad och olika höjd öfver hafsytan, och
vid lufttryckets reduktion till annan nivå måste äfven härför
anbringas rättelse; en sådan infördes också redan i början af 1800-talet
af Laplace (1. c.). Det är sålunda först på 1900-talet, som
barometern blifvit i regeln af meteorologerna så behandlad, att den
anger lufttryckets värde i konstant mått, nämligen i längden af en
kvicksilfverpelare af normal täthet (rent kvicksilfver vid o° Cels.)
och normal tyngd (tyngdens värde vid 450 bredd och hafsytan).
Likväl skulle det säkerligen redan före De Lues tid varit möjligt
att medelst synoptiska kartor studera åtminstone de större af
lufttryckets ändringar med hjälp af de gamla ofullkomliga barometrarna,
om blott någon tänkt därpå. Men under denna tid var den
meteorologiska forskningen hufvudsakligen ett sökande efter periodiska
ändringar på enskilda stationer. För detta ändamål beräknades på
olika sätt medeltal af iakttagelserna, och sålunda fann man den
dagliga och den årliga perioden i lufttrycket. Den förra upptäcktes
redan 1665 af John Beal3 som säger om barometern, att den
»mycket ofta både vinter och sommar står högre under de kalla
morgnarna och aftnarna än under den varmare middagen». Den årliga
perioden befanns emellertid vara föränderlig alltefter orten på ett
1 Laplace, Traité de mécanique céleste, tome quatrième, seconde partie, livre X,
chap. VI, p. 289. Paris An XIII = 1805.
a O. J. Broch, Travaux et mémoires du Bureau international des poids et mesures,
Tome I. Paris 1881, p. A 43; internationellt beslut 8 okt. 1878.
3 Phil. Trans. 1. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
