Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barografer. Dels borde det också förekomma långvariga och
långsamma lufttrycksändringar, som fortgå i samma riktning under flera
dygn oeh som åstadkomma mera långvariga skiften och mera
varaktiga tillstånd i väderleken än dem 12-timmars isallobarerna
kunna ange. Dessa sistnämnda äro särskildt studerade i
Nordamerika af Clayton i hans ofvan anförda uppsats. Slutligen ha vi
de stora och långvariga lufttrycksändringar, som bero af årstiderna
och motsatsen mellan fastländerna och världshafven. Dylika
ändringar visa sig förnämligast däruti, att högt lufttryck lägger sig
öfver de stora, starkt aikylda kontinenterna, i synnerhet norra Asien,
men också norra Amerika, under den kallare årstiden, medan
samtidigt det låga lufttrycket i nordligaste delen af Atlanten samt
Is-hafvet mellan nordvästra Europa, Grönland och Spetsbergen
fördjupas. Däremot uppkommer under den varmare årstiden låga
lufttryck på de starkt upphettade kontinenterna, i synnerhet mellersta
Asien, under det att nyssnämnda låga lufttryck norr och väster om
Europa blir mindre utprägladt. Studiet af dessa fenomen ligger
utom ramen för vår uppsats.
III. Sambandet mellan lufttrycket .och öfriga väderleksföreteelser.
Lufttryckets stora betydelse för väderleken ligger däruti, att
det står i närmaste samband och växelverkan med nästan alla andra
väderleksföreteelser. Tydligast utprägladt är sambandet mellan
lufttrycket samt vindens riktning och styrka. Ungefär samtidigt med
den moderna meteorologiens uppkomst under 1850- och 1860-talen
började man att ur iakttagelserna och genom beräkning söka
bestämma detta samband. Ferrel härledde matematiskt och Buys
Ballot ur iakttagelser den lagen, att (i en stationär hvirfvel) om
man vänder ryggen åt vinden, man har det lägsta lufttrycket till
vänster och något framför sig, och det högsta till höger och något
bakom sig. Stevenson antog 1867, att vindens hastighet är
proportionell mot gradienten, d. v. s. mot skillnaden i lufttryck mellan två
isobarer, dividerad med kortaste (=* vinkelräta) afståndet dem
emellan. Den första regeln brukar kallas »Buys Ballots lag», den sista
regeln kunde lämpligen kallas »Stevensons lag». Buys Ballots lag
gäller i nyss anförda form för norra halfklotet; för det södra gäller
den, om »vänster* och »höger» byta plats. Detta förklaras enkelt
ur riktningen hos jordrotationens afböjande kraft på båda halfkloten.
Dessa regler äro icke några naturlagar, ty de ha talrika undan
tag äfven i en stationär hvirfvel, beroende i synnerhet på den frik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
